Efter ARW:s anmälan till UKÄ: Chalmers i spetsen när högskolor ändrar kränkande kommunikationsdokument

Efter vår anmälan till UKÄ har fyra av tio kritiserade högskolor reviderat sina interna kommunikationsdokument så att de inte ska strida mot yttrandefriheten. Flera högskolor som inte ändrat sina dokument öppnar för att göra det i framtiden. Det visar de remissvar som nyligen inkommit till UKÄ. Chalmers nya policy får högsta betyg i vår bedömning. Även Blekinge tekniska högskola, Lunds universitet och Mittuniversitet får beröm för sina seriösa omarbetningar enligt rättsliga och akademiska principer.

Hur står det till med yttrandefriheten vid våra högskolor? Inte så bra, visar det sig. Ett test som vi gjorde 2014 uppdagade att 10 av 18 högskolor har interna kommunikationsdokument som inskränker eller skapar osäkerhet kring lärares och forskare rätt att säga sin mening. Det föranledde att företrädare för Academic Rights Watch tidigare i år anmälde högskolorna till Universitetskanslerämbetet, som i skrivande stund (oktober 2015) utreder saken (handläggare: verksjurist Anna Sandström).

Det vanligaste problemet är att man försöker skydda högskolans ”varumärke” genom att hindra lärare och forskare från att utåt kritisera verksamheten, t.ex. genom att i mer eller mindre tydliga ordalag kräva att de stämmer av med cheferna innan de uttalar sig i media, i strid med den grundlagssäkrade meddelarfriheten. Fenomenet är en odemokratisk konsekvens av New Public Management, en styrfilosofi enligt vilken även statliga högskolor ska konkurrera med varandra om studenter och resurser.

I anmälan åberopande vi bl.a. Justitiekanslerns tidigare beslut angående Högskolan i Gävle. JK:s centrala synpunkt var att en kommunikationspolicy måste ta sikte på högskolans officiella kommunikation, dvs. den som görs av särskilda därför utsedda kommunikationsansvariga i högskolans namn, och inte får reglera anställdas yttranden i största allmänhet.

Frågan om kommunikationsdokumentens förenlighet med yttrandefriheten remitterades till de berörda högskolorna, varpå ARW erbjöds möjlighet att kommentera deras svar.

Erik J Olsson på Academic Rights Watch är nöjd med hur flera högskolor reagerat på problematiken:

– Det är glädjande att konstatera att flera högskolor ändrat sina kommunikationsdokument efter vår kritik och att detta lett till avsevärda förbättringar. Flera högskolor har t.ex. tagit bort eller ändrat skrivningar som skapar osäkerhet kring meddelarfriheten.

– Det här är ännu ett exempel på att Academic Rights Watch gör skillnad och att det faktiskt går att påverka situationen till det bättre. Det faktum att UKÄ visar handlingskraft och utreder saken har satt ytterligare press på högskolorna att uppfylla grundlagens krav, säger Erik J Olsson.

Som vi tidigare meddelat valde Chalmers att konsultera ARW vid utformandet av den nya kommunikationspolicyn.

– Samarbetet har burit frukt och Chalmers nya policy uppfyller både rättsliga och akademiska principer. Chalmers går nu i spetsen för de högskolor som vill respektera lärares och forskares demokratiska rätt att yttra sig även om det som sägs är obekvämt och politiskt inkorrekt, säger Erik J Olsson.

– Även Mittuniversitetet, som i vårt test fick en varning, är värt en eloge för sitt seriösa arbete med den nya policyn, menar Olsson.

I flera fall kvarstår dock problemen oförändrade:

– Bland de högskolor som motsätter sig förändring återfinns Högskolan Dalarna, som varit föremål för ARW-kritik i en rad relaterade sammanhang, men även t.ex. SLU och Södertörns högskola. Den kanske största överraskningen är att ett anrikt lärosäte som Uppsala universitet inte ändrat sin policy, säger Olsson.

Flera högskolor som valt att inte ändra sina kommunikationsdokument öppnar i sina remissvar för att göra det i framtiden. Det gäller Halmstad, SLU och Uppsala.

– Det är i och för sig lovvärt och visar på viss insikt i problematiken, men vi menar ändå att det är oacceptabelt att låta dokumenten ligga kvar om det finns minsta risk för att de sprider osäkerhet kring grundlag och akademiska principer, säger Erik J Olsson.

Nedan sammanfattar vi vår bedömning av hur högskolorna reagerat på kritiken. Våra fullständiga kommentarer till remissvaren finns här och, för BTH:s del, här.

Blekinge tekniska högskola (remissvar)

Betyg: underkänt (nästan godkänt).

Högskolan meddelar att man under 2015 ändrat kommunikationsdokumentet med anledning av vår kritik. Den nya policyn ”ger riktlinjer för den officiella kommunikationen från högskolan” och ”relationen mellan grundlagen och kommunikationspolicyn har tydliggjorts”. Den tidigare policyn riktade sig till alla medarbetare och inte bara till kommunikationsansvariga. De förra sågs vidare som ambassadörer för högskolan snarare än som individer med civila rättigheter. Det skapade osäkerhet kring grundläggande rättigheter såsom meddelarfriheten. Den nya policyn är klarare på denna punkt då det från början anges att med kommunikation menas ”alla former av planerad och efterfrågan kommunikation från högskolan både internt och externt som syftar till att öka kunskapen om BTH”. Man kan därför säga att policyn tar sikte på officiell kommunikation som utförs av särskilda kommunikationsansvariga, i enlighet med JK:s riktlinjer.

Däremot finns följande av oss kritiserade skrivning kvar (sid. 5): ”Personliga hemsidor som kopplas till BTH:s webbplats får endast innehålla material som är relevant för BTH:s verksamhet.” Denna föreskrift är enligt vår mening inte grundlagskonform. Materialet på en personlig hemsida är att se som yttranden som en anställd gör som medborgare och ska därför bedömas utifrån det skydd som finns för yttrandefriheten i grundlagarna. Vi finner därför att den nya policyn, trots betydande förbättringar, ännu inte kan godkännas såsom den föreligger. I ljuset av vår återstående kritik har UKÄ begärt in ytterligare ett remissvar från BTH där högskolan anmodas redogöra för vad som menas med den tvivelaktiga föreskriften.

Chalmers tekniska högskola (remissvar)

Betyg: väl godkänt.

Högskolan meddelar att man under 2015 antagit en ny kommunikationspolicy och att ”[i] den nya kommunikationspolicyn har rättigheter, enligt råd från Academic Rights Watch, beaktats”. I en aktuell artikel på Ingenjörens hemsida beskriver Chalmers bakgrunden så här:

Under 2014 fick Chalmers kritik för sina riktlinjer för kommunikation som ansågs hämma yttrandefriheten. Chalmers tog då istället fram en kommunikationspolicy som togs i bruk i april 2015. Arbetet med att ta fram policyn skedde i nära dialog med representant från Academic Rights Watch. Kommunikationspolicyn ersätter de riktlinjer för kommunikation och policy för sociala media som tidigare fanns. … Vi strävar efter att det ska vara tydligt i våra styrdokument att akademisk frihet råder.

Policyn uppfyller med god marginal våra och JK:s krav och kan betraktas som föredömlig i sammanhanget.

Högskolan Dalarna (remissvar)

Betyg: underkänt.

Högskolan bestrider att den kritiserade policyn är grundlagsstridig. Man har därför valt att inte revidera policyn. Då högskolans svar inte tillför något i sak kvarstår vår kritik. Högskolans nuvarande policy bör skyndsamt ogiltigförklaras och arbetet med en ny påbörjas.

Högskolan i Halmstad (remissvar)

Betyg: underkänt.

Högskolan bestrider att den kritiserade policyn är grundlagsstridig. Vi anmärkte särskilt på följande skrivning: ”Medarbetare och studenter ska ses som representanter för Högskolan i Halmstad.” Skrivningen kan uppfattas som att medarbetare och studenter ses som högskolerepresentanter och inte som medborgare med medborgerliga rättigheter. Högskolan menar att skrivningen i sitt sammanhang inte har denna effekt. Vi håller inte med. Oavsett detta är det uppenbart att skrivningen gör att JK:s krav på att en policy ska ta sikte på officiell kommunikation av särskilda ansvariga inte är uppfyllt. Högskolan meddelar att man, oavsett anmälan, beslutat att revidera policyn och att man avser beakta UKÄ:s beslut i denna process. Vi välkomnar detta beslut men menar att den nuvarande policyn likväl bör skyndsamt ogiltigförklaras.

Lunds universitet (remissvar)

Betyg: godkänt.

Universitetet meddelar att den kritiserade policyn i slutet på 2014 ersatts med ett nytt kommunikationsdokument. I svaret utgår man från det nya dokumentet, som medföljer som bilaga. Universitetet förklarar bl.a. att man i den nya policyn bemödat sig om att klargöra att den enbart handlar om officiell kommunikation.

Vi har granskat det nya dokumentet och gör följande bedömning. Det nya dokumentet utgör i flera avseenden en förbättring jämfört med tidigare. Bl.a. betonas nu öppenhet och transparens, även med svagheter och brister. Ett tidigare krav på lojalitet med universitetet har tagits bort. Inledningsvis anges, under punkt 1, att ”[r]iktlinjerna begränsar inte medarbetarnas rätt att använda sin grundlagsskyddade yttrandefrihet eller rätten att lämna uppgifter för publicering i media (meddelarfrihet)” och vidare att ”[d]essa fri- och rättigheter regleras i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)”. Det är bra att detta anges och att formuleringen kommer tidigt i dokumentet, men beskrivningen av lagrummet är inte uttömmande då yttrandefriheten även regleras mer generellt i 2 kap regeringsformen. Dokumentet lider också av vissa smärre oklarheter angående vilken typ av kommunikation som den reglerar.

Vi finner att den nya policyn visserligen har vissa brister men att den ändå kan godkännas. Sannolikheten att den missförstås och leder till osäkerhet kring yttrandefriheten är i praktiken liten.

Mittuniversitetet (remissvar)

Betyg: godkänt.

Universitetet skriver att man under 2015 reviderat sin kommunikationspolicy och att den kritiserade policyn, som led av så stora brister att ARW utfärdade en varning, därför inte är aktuell. Bl.a. har man i det nya dokumentet velat tydliggöra vilken kommunikation dokumentet ska reglera. Angående yttrandefriheten skriver universitetet att ”[m]edarbetarnas yttrande- och meddelarfrihet har tydliggjorts och skrivningar som skapade osäkerhet kring detta har tagits bort.” Man har även utvecklat en kommunikationshandbok till stöd för dem som önskar.

Vi har tagit del av den nya policyn, som uppvisar slående likheter med Lunds. De förbehåll som vi har angående den senare gäller därför även den förra. T.ex. nämns skyddet för yttrandefriheten i TF och YGL men inte i RF. Sammantaget finner vi att det visserligen finns vissa brister som borde ha åtgärdats men att den nya policyn ändå har sådana kvaliteter att den kan godkännas.

Sveriges lantbruksuniversitet (remissvar)

Betyg: underkänt.

Universitetet bestrider att det skulle finnas rättsliga brister i den kritiserade policyn. Syftet med policyn är inte att ta över bindande föreskrifter. Man medger dock att de nuvarande formuleringarna kan skapa osäkerhet kring vad policyn reglerar: ”De framförda synpunkterna tas dock i beaktande i den mening att det är viktigt att kommunikationspolicyn är formulerad på ett sätt som inte ger utrymme för missförstånd SLU kommer att se över formuleringarna vid nästa översyn av kommunikationspolicyn.” Universitetets svar tillför inget i sak varför vår kritik kvarstår. Den nuvarande policyn bör inte tillåtas ligga kvar utan den bör skyndsamt ogiltigförklaras.

Södertörns högskola (remissvar)

Betyg: underkänt.

Högskolan bestrider att den kritiserade kommunikationspolicyn, som föranledde en varning från ARW, skulle vara oförenlig med yttrandefriheten. Bl.a. påstås följande i högskolans svar: ”Det står ingenstans i högskolans policy att medarbetarna måste kommunicera vissa värderingar.” Detta motsägs dock direkt av följande skrivning på sid. 3 i policyn: ”De värderingar som omsluter högskolans kommunikation inbegriper följande: Kommunikationen utgår från alla människors lika värde och från högskolans ledord om mångvetenskap, mångkultur och medborgerlig bildning.” Angående den kritiserade formuleringen om att kommunikationen ska följa ”god sed” replikerar högskolan: ”Detta stycke följer i nära anslutning till stycket ’Varje medarbetare har rätt att fritt uttrycka sin mening i olika frågor i enlighet med yttrandefriheten. Den som uttalar sig i Södertörns högskolas namn har dock ett särskilt ansvar att företräda högskolan.’ ” Men det förra återfinns på sid. 3 och det senare på sid. 4, dvs. knappast ”i nära anslutning”. Vår kritik kvarstår oförändrad och policyn bör skyndsamt ogiltigförklaras.

Uppsala universitet (remissvar)

Betyg: underkänt.

Universitetet bestrider att den kritiserade kommunikationspolicyn skulle vara grundlagsstridig. Man förklarar samtidigt att ”[s]ynpunkterna kan komma att tas i beaktande vid den kommande revideringen av dokumentet”. Då universitetets svar inte tillför något i sak kvarstår vår kritik oförändrad. Policyn bör skyndsamt ogiltigförklaras.

Örebro universitet (remissvar)

Betyg: underkänt.

Universitetet bestrider att den kritiserade kommunikationspolicyn skulle strida mot yttrandefriheten. Då universitetets svar inte tillför något i sak kvarstår vår kritik oförändrad. Policyn bör skyndsamt ogiltigförklaras.


 

JSS/MZ

This entry was posted in Akademisk frihet, Yttrandefrihet and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.