Att ta till rättsliga medel för att tysta ner en kritiker kan bli dyrare än man tror. Det visar fallet med Tobias Hübinette som efter att han i sociala medier kritiserat en tillsättning av en tjänst vid CemFor i Uppsala pressades att avpublicera inläggen – med hot om rättsprocesser om han vägrade. Enligt ARW:s källa har parterna i dagarna nått en uppgörelse som innebär att Hübinette visserligen avpublicerar inlägg men där motparten samtidigt får bära den större delen av advokatkostnaderna.
Academic Rights Watch (ARW) har i flera inlägg bevakat händelseförloppet kring tillsättningen av en tjänst i rasismforskning vid CemFor i Uppsala. Tjänsten tillsattes med Patricia Lorenzoni, vilket föranledde en betydligt mer meriterad konkurrent, Tobias Hübinette, att publicera inlägg i sociala medier där han anklagade beslutsfattarna för vänskapskorruption.
Hübinette anmälde även saken till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH), som underkände tillsättningen därför att de sakkunnigas bedömningar inte var självständiga. Det interna regelverket kräver självständiga sakkunniginsatser. ÖNH bedömde inte anklagelserna om partiskhet.
Lorenzoni tröttnade till slut på Hübinettes kritik. I en skrivelse från hennes advokat, Percy Bratt, uppställs en rad krav på avpubliceringar och skadestånd för att ärendet inte ska anmälas till polismyndigheten som förtal.
Enligt en källa som önskar vara anonym har en uppgörelse träffats i dagarna som innebär att Hübinette avpublicerar sina inlägg om Lorenzoni och kompani och dessutom betalar 22 000 kr till henne för ”sveda och värk”. Hübinette har också publicerat en offentlig ursäkt till Lorenzoni och lovat att denna ska kvarstå i 12 månader. Han har slutligen förbundit sig att inte yppa något vare sig om henne i relation till tjänsten i Uppsala eller om det avtal som alltså ingåtts.
Men det blev en dyrköpt framgång för rasismforskarna, som själva får punga ut med ca 40 000 kr i advokatkostnader. Det var ett streck i räkningen för man hade ursprungligen siktat på att få Hübinette att stå för hela kalaset, vilket han dock vägrade.
Som ARW uppmärksammade i ett tidigare inlägg (se nedan) fanns det ingen konkret anledning att tro att polismyndigheten skulle ha tagit upp ärendet. Hübinette har såvitt vi kunnat se aldrig anklagat Lorenzoni för något brottsligt eller framställd henne som moraliskt klandervärd e.dyl., utan det har framför allt rört sig om en kritik av kulturen kring CemFor.
– Akademisk systemkritik måste vara tillåten i ett demokratiskt samhälle och garanteras i Unescos rekommendationer från 1997 där artikel 27 säger att forskare och lärare har rätt att fritt yttra sig om den institution eller det system som de arbetar inom, säger ARW:s Erik J Olsson.
Tydligen var Lorenzoni och hennes advokat medvetna om att det rörde sig om tomma hot. Annars skulle de ha fullföljt sin intention att polisanmäla Hübinette när denne vägrade att betala hela advokatkostnaden, något de alltså inte gjorde.
Olsson ser med blandade känslor på det som hänt:
– Egentligen hade Hübinette kunnat ignorera Lorenzonis krav eftersom han inte begått något fel, men det är trots allt bra att det blev så dyrt för motparten. Annars hade det kunnat skapa ett farligt prejudikat, menar Olsson.
– Den signal ärendet sänder är att det visserligen går att få forskare att avpublicera systemkritiska inlägg utan att det rimligen är fråga om förtal eller annat brott, vilket i sig är oroväckande, men att det samtidigt kan bli en dyr affär för den som väljer denna väg och att den från yttrandefrihetssynpunkt problematiska strategin kan vara svår att hemlighålla, säger Erik J Olsson på Academic Rights Watch.
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦
Liknande ärenden
ÖNH underkänner Uppsala-tillsättning i rasismforskning: ”sakkunnigas bedömningar inte självständiga”
Rasismforskare i Uppsala slår tillbaka mot kritiker: hotar polisanmäla Hübinette för ”förtal”