Den allmänna meningen är att andelen kvinnliga professorer är lägre därför att deras meriter väger lättare än mäns. Men en ny studie från Umeå avlivar myten: i perioden 2009-2014 hade nyblivna manliga professorer i medicin 64 procent fler publikationer och hela 260 procent fler citeringar än nyblivna kvinnliga professorer. Umeå-studien refuserades av fem tidskrifter utan referee-granskning, då den bl.a. ansågs ”olämplig”, innan den till sist, efter tre år, publicerades i Studies in Higher Education.
Trots ett aktivt så kallat jämställdhetsarbete under flera decennier är bara 27 procent av Sveriges professorer kvinnor. Guy Madison och Pontus Fahlman har i en ny studie undersökt den vanliga förklaringen att kvinnors prestationer värderas lägre än mäns. Madison är professor i psykologi vid Umeå universitet och även ARW-representant vid lärosätet.
För att mäta storleken på denna förmodade diskriminering jämförde forskarna meriterna bland dem som blev professorer mellan 2009 och 2014 vid de sex största universiteten (Göteborg, Lund, Stockholm, Uppsala, Umeå och Karolinska institutet).
– Antalet publikationer och hur många gånger de citerats är centrala när man bedömer vetenskaplig kompetens. Om kvinnor missgynnas vid tillsättningen av professorer borde de alltså ha fler publikationer än männen, bland dem som sedan fick professurer. Vi såg motsatsen, säger Guy Madison i ett pressmeddelande från Umeå universitet.
I artikeln konstateras nämligen att nyblivna manliga professorer hade 64 procent fler publikationer och hela 260 procent fler citeringar inom medicin. Inom samhällsvetenskap hade männen 81 procent fler publikationer och 42 procent fler citeringar (juridik, lingvistik, pedagogik, psykologi och statsvetenskap). Tvärtemot förutsägelsen har tröskeln effektivt varit lägre för kvinnor mellan 2009 och 2014, vilket sammanfaller med en mycket större ökning av antalet kvinnliga professorer (78 procent) än manliga professorer (28 procent).
– Möjliga förklaringar kan vara tillämpningen av principen att alltid välja från underrepresenterat kön om skillnaderna i meriter är små, eller någon annan form av diskriminering för att tillmötesgå regeringens mål att snabbt öka andelen kvinnliga professorer, säger Guy Madison.
Resultaten är i linje med tidigare studier som bl.a. påvisat att manliga forskare i genomsnitt är klart mer produktiva 10 år efter disputationen än sina kvinnliga kollegor, vilket gör målet att öka andelen kvinnliga professorer problematiskt ur meritokratisk synpunkt, men också att det finns stor variation mellan ämnena.
Till saken hör att Umeå-forskarnas artikel refuserades utan sakkunniggranskning av ett stort antal tidskrifter innan den till slut togs upp för seriös bedömning av tidskriften Studies in Higher Education, där den nyligen publicerades. Så här skriver författarna om den långa processen (”Acknowledgement”, sid. 17):
The reason that this article is published more than three years since the data collection is the cumulative duration of the review process, at it has been rejected by six journals before it was submitted to Studies in Higher Education. Five of them eventually rejected it without review, stating that it was inappropriate for, or outside the scope of, the journal. One journal rejected it after a first round of reviews, where each of reviewers 1–4 provided increasingly negative and unspecific comments.
EJO/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦
Liknande ärenden
LTH anmäls för diskriminering: avbryter tillsättning om manlig sökande får tjänsten
Lundafysiker baxar igenom kvinnlig ESS-professor: inte i tätgruppen för någon sakkunnig
DO stämmer Mittuniversitetet för diskriminering av män: liknande policy på andra högskolor