Som man är du välkommen att söka biträdande lektorat vid Lunds tekniska högskola. Men det många inte vet är att LTH bara tillhandahåller medel för tjänsten om en kvinna ska få den. Om en manlig sökande är på väg att få tjänsten måste tillsättningen avbrytas. Sedan kan institutionen göra ett nytt försök att få en kvinna med ett nytt biträdande lektorat. En forskare vid LTH har anmält det uppenbart diskriminerande tillvägagångssättet till Diskrimineringsombudsmannen, där frågan nu ligger för utredning.
På Lunds tekniska högskola (LTH) ser man det som ett problem att det finns så få kvinnliga professorer. Andelen kvinnliga professorer 2006-2016 har visserligen ökat från 11,8 % till 15,5 %, men fördelningen över olika områden är mycket varierad, konstateras det i ett intern styrdokument. Kvinnor som blivit professorer har huvudsakligen blivit det genom befordran.
Detta är långt ifrån regeringens mål att lika många kvinnor som män ska rekryteras som professorer senast år 2030 – vilket är ett inte så litet ingrepp i universitets autonomi.
I fallet med LTH kunde man mena att kvinnor generellt helt enkelt inte är särskilt intresserade av många av LTH:s forskningsområden. Ett mått på det faktiska intresset är andelen nybörjarstudenter på de olika utbildningarna. Enligt aktuell UKÄ-statistik (sid. 43) är andelen kvinnliga nybörjare inom elektronik, datateknik och automation 15%, vilket exakt avspeglar andelen kvinnliga professorer. Inom andra högskoleområden råder det omvända förhållandet. På landets största institutioner i genusvetenskap överväger de kvinnliga studenterna stort och det finns bara en manlig professor.
Men LTH och Lunds universitet lyder ju som alla andra myndigheter under regeringen. Att opponera sig mot den politiska överheten med sådana förnuftsargument grundade i ren empiri lönar sig alltså inte, utan något måste göras.
LTH har mot den bakgrunden kommit på ett invecklat schema för hur man ska kunna anställa fler kvinnor utan att det blir diskriminering av manliga sökande, vilket är lite som att kvadrera en cirkel. Har man då lyckats med det till synes omöjliga?
Tanken är att man för att på längre sikt ska ”förbättra” rekryteringsbasen av kvinnor för seniora lärar-anställningar (lektorer och professorer) ska anställa fyra kvinnliga biträdande universitetslektorer per år i fyra år, där den huvudsakliga finansieringen kommer centralt från LTH. Men man måste ju utlysa tjänsterna också – med risken att de istället går till mer kompetenta män. Hur komma runt denna svårighet?
I ett första steg ska institutionerna aktivt leta efter kvinnor som de önskar knyta till sin verksamhet. Då de funnit sådana skriver de en ansökan till fakulteten och berättar om situationen på institutionen och om sina kandidater, och ansöker om möjlighet att utlysa en eller flera BUL:ar med dessa kandidater i åtanke.
Fakulteten hanterar och rangordnar sedan ansökningarna från institutionerna och beslutar om vilka förslag som skall gå vidare. Därefter författar institutionen tillsammans med rekryteringsnämnden en riktad utlysning som passar den eller de personer av underrepresenterat kön som tidigare kontaktats, och som visat intresse av en BUL. De tjänster som redan utlysts har inletts med följande deklaration:
Inom LTH ser vi att heterogena grupper ofta bidrar till en mer kreativ miljö – viktig när vi tillsammans utforskar och skapar till nytta för världen. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare för underrepresenterat kön, och vi arbetar aktivt för att LTH ska bli en jämställd fakultet. Därför gör vi en långsiktig satsning för att inspirera fler kvinnor att söka sig till mansdominerade forskningsområden – och vice versa.
Redan denna text torde ha en avskräckande effekt på alltför kompetenta manliga sökande. Då ansökningstiden gått ut görs sedan en sedvanlig sakkunniggranskning av ansökningarna.
Om resultatet av sakkunniggranskningen blir att en person av underrepresenterat kön är bäst lämpad så anställs denna. I detta fall, och endast i detta fall, finansierar fakulteten tjänsten med centrala medel till en omfattning av 80% de fyra första åren. De sista två åren finansierar institutionen tjänsten med egna pengar, utan stöd från fakulteten.
Om olyckan ändå är framme och det visar sig att en manlig sökande anses vara bäst lämpad för tjänsten så kommer fakulteten inte att finansiera tjänsten alls. Detta framgår av de riktlinjer som skickats ut till institutionerna:
Om rekryteringsprocessen resulterar i att en BUL av underrepresenterat kön inte kan anställas, utgår inte medel från LTH. Institutionen kan då välja att gå vidare med den sökande som föreslagits och finansiera denna med egna medel eller att avbryta rekryteringsprocessen. Om en rekryteringsprocess avbryts kan en annan BUL utlysas, t ex den som kom på 5:e plats vid tilldelning av medel, alternativt kan fem anställningar lysas ut det följande året.
Om institutionen inte lyckas rekrytera en kvinna kan den alltså avbryta tillsättningen och göra ett nytt försök nästa gång.
En forskare vid LTH har reagerat mot detta schema och anmält saken till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Avsikten med anmälan är att DO ska pröva om det rör sig om diskriminering av män.
ARW gör bedömningen att policyn är uppenbart diskriminerande. Enligt svensk grundlag gäller att det vid beslut om statliga anställningar endast ska fästas avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet (12 kap 5 § regeringsformen). Som anmälaren framhåller finns det inget i arbetsuppgifterna som motiverar att tjänsteinnehavaren ska ha ett visst kön. Diskrimineringslagen säger vidare att alla ska ha lika möjligheter och rättigheter att få statlig anställning oavsett kön. Möjligheterna är här uppenbart inte lika: en kvinna som anses mest lämplig får tjänsten medan en man som anses mest lämplig med all sannolikhet inte får den.
Det är inte första gången som högskolor försöker ”främja jämställheten” genom att diskriminera manliga sökande. En undersökning som gjordes för några år sedan av stiftelsen Centrum för rättvisa gav vid handen att de flesta högskolorna hade infört särskilda meriteringsstöd som bara kvinnor kunde söka. Även detta resulterade i en anmälan till DO, som drev saken i Arbetsdomstolen, vilket ledde till att den anmälda högskolan fick böta. Vi får hoppas på en liknande utveckling i det aktuella fallet.
AE/EJO/JSS/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦
Liknande ärenden
DO stämmer Mittuniversitetet för diskriminering av män: liknande policy på andra högskolor
Mittuniversitetet medger mansdiskriminering i Arbetsdomstolen: fällande dom oundviklig
Könsdiskriminerad man vann i Överklagandenämnden: blev andra klassens SLU-professor
Lundafysiker baxar igenom kvinnlig ESS-professor: inte i tätgruppen för någon sakkunnig