Den unga kvinnliga forskare som nyligen polisanmält Lunds universitets rektor för förtal har vunnit en etappseger hos Justitiekanslern. Rektors påståenden att hon forskningsfuskat efter att hon friats från denna anklagelse i Arbetsdomstolen publicerades visserligen i ett grundlagsskyddat medium, men skyddas ändå inte av meddelarfriheten. Anledningen är att rektor inte uttalat sig som privatperson, utan på universitetets vägnar. Kvinnans anmälan ska därför hanteras av Åklagarmyndigheten.
Det var den 22 april 2020 som Arbetsdomstolen (AD) ogiltigförklarade Lunds universitets avskedande av en ung kvinnlig forskare. Forskaren hade avskedats med hänvisning till att hon skulle ha gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. I domen underkänner AD universitetets bevisning för att forskningsfusk ska ha förekommit. Detta efter att flera expertvittnen hörts.
Men i ett överraskande debattinlägg i Sydsvenskan den 5 maj 2020 underkänner Lunds universitets rektor, Torbjörn von Schantz, i sin tur AD:s dom. Den utredning som Lunds universitet gjort grundar sig på sakkunnigas utlåtanden och är överlägsen AD:s egen utredning, menar von Schantz. Trots domen rör det sig enligt von Schantz om ”ett mycket klart fall av forskningsfusk”.
Forskaren utpekas alltså i massmedier av Lunds universitets rektor för forskningsfusk trots att en oberoende domstol tidigare friat henne från samma anklagelse.
”För universitetet är det uteslutet att forskaren i fråga ska kunna fortsätta sin forskarkarriär vid Lunds universitet”, skriver von Schantz. I en replik i samma tidning på kritik från forskarens fackförening upprepar von Schantz påståendet att forskaren fuskat och att hon därför ska skiljas från tjänsten.
Den utpekade forskaren reagerade genom att den 8 juni 2020 polisanmäla Torbjörn von Schantz för förtal alternativt grovt förtal. ARW bistod därvid kvinnan med rådgivning. Hon beskriver i anmälan gärningen som ”[s]pridande av falska uppgifter angående att jag ska ha gjort mig skyldig till forskningsfusk trots att Arbetsdomstolen friat mig från dessa anklagelser”. Kvinnan skriver:
Syftet med von Schantz artiklar är klart och tydligt att utmåla mig som brottslig/klandervärd och att brett sprida kränkande och grundlösa anklagelser som jag blivit friad från i domstol. Eftersom artiklarna ligger öppet ute på internet är spridningen enorm. Konsekvenserna för mig personligen är mycket stora, bland annat att min framtida karriär påverkats, mitt rykte förstörts och min hälsa och mitt mående har starkt påverkats.
Enligt Torbjörn von Schantz handlar ärendet om att inte äventyra forskningens trovärdighet.
Polismyndigheten förvisade anmälan till Åklagarmyndigheten, men då von Schantz publicerat sina påståenden i Sydsvenskan, ett grundlagsskyddat medium, uppstod frågan huruvida dessa skyddas av meddelarfriheten, dvs. envars rätt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst i syfte att de ska göras offentliga i ett grundlagsskyddat medium. Åklagarmyndigheten skickade därför anmälan till Justitiekanslern (JK), som bl.a. har till uppgift att värna om meddelarfriheten.
I beslutet från den 1 juli 2020 konstaterar JK inledningsvis att ”[m]eddelarfriheten omfattar också offentliganställda, däremot inte myndigheter eller andra allmänna organ som sådana”. Vidare: ”Den anses inte heller gälla när någon som officiellt har att företräda en myndighet uttalar sig i massmedia.”
Detta är relevant i det aktuella fallet då JK bedömer att ”de uttalanden som ifrågasatts av anmälaren skett på myndighetens vägnar och är således av sådan karaktär att de inte omfattas av meddelarfriheten”. För den som läser Torbjörn von Schantz två debattinlägg är det uppenbart att JK har rätt på denna punkt. Inläggen handlar om Lunds universitets, dvs. myndighetens, syn på ärendet och försvarar universitetets agerande. Det är tydligt att det är myndighetschefen och inte privatpersonen von Schantz som uttalar sig. Som författare står ”Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet”.
Rektors anklagelser om forskningsfusk hör således enligt Justitiekanslern inte till de yttranden som åtnjuter särskilt rättsligt skydd på grund av att de publicerats i ett grundlagsskyddat medium. Frågan om förtal alternativt grovt förtal kvarstår således, varför ”handlingarna i ärendet ska återlämnas till Åklagarmyndigheten för de åtgärder som kan vara aktuella där”.
I sin replik till facket berör Torbjörn von Schantz det för universitetet besvärande faktumet att de egna sakkunniga inte bedömt huruvida det förekommit oredlighet i forskning. Hans förklaring är att detta inte ingick i de sakkunnigas uppdrag. Som vi tidigare rapporterat kunde vi dock begära ut ett internt dokument enligt vilket det faktiskt ingick i de sakkunnigas uppdrag att bedöma oredlighet i forskning. ARW anmälde därför den 19 maj 2020 Lunds universitets rektor till Justitieombudsmannen (JO) för bristande saklighet och opartiskhet. Anmälan finns här. Den anmälda forskaren har redovisat sin syn på händelseförloppet i en blogg som finns här.
EJO/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦
Liknande ärenden
ARW JO-anmäler LU-rektor: far med osanning om sakkunnigas uppdrag
JO ger ARW rätt: Lunds universitet bröt mot yttrandefriheten i Molnár-ärendet