Det var ”inte försvarligt” av tidigare LU-rektor Torbjörn von Schantz att utmåla den unga kvinnliga forskaren som fuskare i två artiklar i tidningen Sydsvenskan. Det skriver ansvarig kammaråklagare i ett internt mejl till polisen i Lund som ARW tagit del av. Förundersökningen lades emellertid ner då den ryktesspridning som inläggen orsakat inte ansågs tillräckligt omfattande. Allmänt åtal för förtal ska endast väckas i undantagsfall.
Tidigare LU-rektorn Torbjörn von Schantz var ute på riktigt hal is när han i två artiklar i tidningen Sydsvenskan anklagade den avskedade forskaren Linnéa Taylor för forskningsfusk, utan att nämna henne vid namn, trots att hon tidigare friats i Arbetsdomstolen (AD) från just detta.
Det framkommer av den förundersökning som Academic Rights Watch begärt ut från Polisen i Lund. I ett mejl till polisen 2020-09-11 skriver nämligen ansvarig kammaråklagare, angående de två artiklarna, att ”det är min nuvarande bedömning att det inte är försvarligt att utmåla [Taylor] på detta sätt i pressen”.
Dock är kraven för att allmänt åtal för förtal ska väckas synnerligen högt ställda, och åklagaren skriver i sina direktiv till polisens utredare att han vill veta mer om hur lätt det varit att ta reda på vem som utpekas i von Schantz artiklar och vilken ryktesspridning de förklenande uppgifterna orsakat i forskarvärlden.
Efter att vittnen hörts valde åklagaren att hellre fria än fälla. Så här skriver han i sin beslutsmotivering:
Utifrån förhörsuppgifterna förefaller det som att ärendet som sådant haft en viss spridning inom forskarvärlden. I andra universitetsstäder än Lund har fallet dock inte orsakat någon större uppståndelse eller ryktesspridning. Ingen av förhörspersonerna nämner rektorns inlägg som primär informationskälla.
Han fortsätter:
Visserligen kan ett påstående om att en forskare varit oredlig i sin forskning orsaka stor skada för den enskilde men rektorns debattinlägg har inte i någon nämnvärd omfattning bidragit till att fokus riktats mot målsäganden. Inlägget har som sådant alltså varken haft någon större spridning inom den relevanta kretsen och inte drabbat målsäganden mycket hårt vilket medför att det från allmän synpunkt inte är påkallat för åklagare att väcka åtal.
Åklagarens slutsats kan emellertid ifrågasättas då, som ARW tidigare rapporterat, Justitiekanslern (JK) kommit fram till att von Schantz i sina inlägg inte uttalade sig som privatperson utan på Lunds universitets vägnar. Då LU är en myndighet under det allmänna betyder det att han uttalade sig på det allmännas vägnar. Man kan tycka att det finns ett allmänintresse att väcka åtal i ett sådant fall då allmänheten torde vara intresserad av huruvida någon förtalas i dess namn. I förundersökningen finns inga tecken på att denna aspekt beaktats.
Taylor har av liknande skäl begärt omprövning men också meddelat att hon överväger att ta fallet civilrättsligt istället. I så fall uppstår inte frågan om allmänintresset och beviskraven är inte lika högt ställda, varför hon borde ha en betydligt större chans att vinna. Det torde därvid vara till hennes fördel att en kommaråklagare redan utgått från att rektorns beteende inte var försvarligt och konkluderat att dennes inlägg haft viss spridning inom forskarvärlden. Fallet har också uppenbara genusaspekter som oss veterligen ingen genusvetare hittills intresserat sig för.
Som vi tidigare rapporterat har ARW anmält von Schantz till Justitieombudsmannen för att ha farit med osanning om sakkunnigas uppdrag. I skrivande stund har inget beslut meddelats.
För bakgrunden till detta inlägg och mer information, se ”Liknande ärenden” nedan. Taylors fall har uppmärksammats i Aftonbladet och ansedda Times Higher Education.
EJO/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦
Liknande ärenden
JK-beslut: LU-rektors anklagelser om forskningsfusk i Sydsvenskan skyddas inte av meddelarfriheten
ARW JO-anmäler LU-rektor: far med osanning om sakkunnigas uppdrag