Academic Rights Watch texter lästa 1 miljon gånger: allt relevantare för kvinnliga akademiker

Sedan januari 2015 har ARW analyser och krönikor lästs 1 000 000 gånger. En allt större andel kvinnor upplever att ARW är relevanta för dem, och under 2021 lästes vår sajt av 46 procent kvinnor och 54 procent män. I övrigt dominerades året av att en ny lag stiftades enligt vilken den akademiska friheten ska främjas och värnas i högskolornas verksamhet.

ARW har sedan 2012 publicerat 100-tals inlägg om brister men även positiva händelser vid svenska lärosäten. Sedan januari 2015 har 430 000 unika läsare någon gång besökt vår svenska eller internationella sajt och våra texter har lästs 1 miljon gånger (mätt i sidvisningar). Vår sajt lästes 2021 av 46 procent kvinnor och 54 procent män, enligt statistik från Googles analysprogram. 2020 var siffrorna 39 respektive 61 procent.

ARW-medlemmar har i olika konstellationer genom åren publicerat ett 50-tal debattinlägg om akademisk frihet och angränsade ämnen, ofta i våra stora rikstidningar. Många har fått mycket stor spridning och kommenterats livligt i sociala medier. Vid Google-sökning på ”akademisk frihet” kommer vår svenska sajt alltid på första sidan och normalt bland de fyra högsta träffarna.

ARW har under året, liksom tidigare, slagit mot både höger och vänster.

Vi slår mot höger när vi kritiserar New Public Management och målstyrning av högskolan, där målen ofta är starkt förenklade för att de ska gå att mäta och leder till ett slags pervertering av vetenskaplig verksamhet.

Vi slår mot vänster när vi kritiserar den överdrivet feminina kultur som breder ut sig på högskolorna, där mänskliga relationer och att ingen blir kränkt riskerar bli viktigare än centrala akademiska värden som meritokrati och yttrandefrihet.

Som ett led i kritiken av denna utveckling, där ”mjuka värden” får allt större genomslag, specialbevakar vi som enda organ i Sverige ”arbetsmiljöutredningar”, där professorer och andra som upplevs som alltför krävande blir föremål för olika utredningar och tystas ner, vilket ofta sker under ljusskygga och rättsosäkra förhållanden, där grundlagens krav på vidast möjliga yttrandefrihet i vetenskapliga angelägenheter ignoreras.

Vi vill också att högskolorna och dess aktörer gemensamt ska anta Chicago-deklaration (”Chicago Statement”) för yttrandefrihet på campus, samt – inte minst – att all öppen eller förtäckt könskvotering till tjänster inom högskolan avbryts, med omedelbar verkan.

Det största och mest positiva som hände under året var att Riksdagen stiftade en ny lag om akademisk frihet som trädde i kraft den 1 juli. Enligt denna ska den akademiska friheten generellt främjas och värnas i högskolornas verksamhet. Vilken effekt lagen får ute på lärosätena återstår att ske. Mer om den nya lagen och ARW:s roll i dess tillkomst i tillbakablicken nedan.

Året när akademisk frihet blev lag i Sverige

Medlemmar i ARW intervjuades i Bulletin, GU Journalen, norska Khrono, Lundagård samt Sydsvenskan, som ägnade en stort uppslagen artikel åt ARW.

Lotta Knutsson Bråkenhielm skrev flera uppskattade krönikor för ARW om jämställdhet och kompetens – stort tack, Lotta! Andra krönikörer under året var: Göran Adamson, Mats Alvesson, Per Bauhn, Inger Enkvist, Svante Nordin, Lotta Stern, Marianne Stidsen och Klaus Solberg Söilen. Tack även till er!

Den nya lagen om akademisk frihet kan spåras till ARW som initiativtagare till den debatt i medierna som föregick lagen. I ett inlägg visade vi med en enkel bibliometrisk analys hur ARW startade debatten om akademisk frihet i medierna 2013. Debatten övertogs 2018 delvis av andra ledarskribenter och andra debattörer. 2021 följde så den nya lagen som föreskriver att den akademiska friheten ska främjas och värnas.

Flera ARW-inlägg hade scoop-karaktär och togs i vissa fall upp i andra medier. Det gäller inte minst inlägget om etiknämnden vars medlemmar ville stoppa statistik om invandring och brott, vilket det hänvisades till i en ledare av Håkan Boström i G-P, och inlägget om hur den vetenskapliga produktionen minskar i Sverige i jämställdhetsintegreringens kölvatten, som Fria Tider och Det goda samhället uppmärksammade.

ARW engagerade sig i flera tunga ärenden: astronomiaffären i Lund, sexologimastern i Malmö, Linnéa Taylor i Lund och, som sagt, debatten kring den nya lagen om akademisk frihet.

En kuriös händelse inträffade i november då Erik J. Olsson under semestern på Teneriffa blev inbjuden att hålla ett föredrag om akademisk frihet på välrenommerade Astrofysiska institutet (Instituto de Astrofísica de Canarias), vilket därefter blev censurerat på YouTube. Avsnittet om det akademiska hotet från en överdrivet feminin kultur som betonar mjuka värden ansågs nämligen strida mot institutets jämlikhetspolicy (!). Institutets agerande möttes av raljerande kritik i spanska och argentinska medier och gav, oavsiktligt, ARW fin exponering i den spansktalande världen.

Vad är ARW?

Vår profil kan sammanfattas i att vi är unika, offensiva, oberoende och konsekvensneutrala. Vi är i grunden det enda organet som bevakar den akademiska friheten i Sverige genom att ta upp konkreta fall och fullständigt dokumentera dessa. Vi publicerar namn på de agerande cheferna samt markerar, i de fall det är berättigat, namnen med s.k. taggning för maximal synlighet på nätet (”virtuellt ämbetsansvar” i avsaknad av legalt ämbetsansvar). Vi är oberoende av olika politiska och andra särintressen och representerar allmänintresset utgående från internationella överenskommelser, främst UNESCO:s rekommendationer för högre utbildning (1997). Vi är konsekvensneutrala och viker inte från våra principer även om det vi gör är obekvämt och upprör vissa. Vårt mål: en fri akademi där vi inte längre behövs.

Våra huvudsakliga aktiviteter är: inlägg på webbplatserna (svensk/internationell sajt), publicering av krönikor av framträdande svenska och nordiska intellektuella, debattartiklar i dagspressen, intervjuer i dagspressen/radio/andra sammanhang, föreläsningar och intervjuer på Youtube, externa föredrag/deltagande i paneldebatter och liknande, anmälningar till högskolor eller rättsvårdande myndigheter. samt rådgivning/meningsutbyte med lärare, studenter och andra som hör av sig.

Insamlingsstiftelsen Academic Rights Watch styrelse bestod under 2021 av professor Erik J. Olsson (ordförande), docent och universitetslektor Magnus Zetterholm (kassör), professor Guy Madison, docent och universitetslektor Jens Stilhoff Sörensen och docent och universitetslektor Karin Hedner Zetterholm. Lokala representanter var professorerna Gerd Haverling (Uppsala) och Lotta Stern (Stockholm). Som studentrepresentant verkade tidigare Lundastudenten och numera KTH-doktoranden Axel Ekström.

Donera till ARW!

Vi vill tacka alla som donerat till oss under året, inte minst dem som sätter av summa till oss varje månad. Samtidigt uppmanar vi fler att donera. Vi är beroende av donationer för att kunna driva vår verksamhet (kostnader för stiftelse, webbplats, teknisk utrustning för Youtube-inspelning mm). Alla medel går oavkortade till verksamheten. Det är lätt att bli månadsgivare via Patreon. Det går också utmärkt att använda bankgiro (5072-3568) eller Swish (1230820035)