ARW har haft en rad fall där lärares och studenters rätt till yttrandefrihet ifrågasatts av högskoleledningen och andra, vilket lett till svåra konflikter och troligen haft en dämpande effekt på diskussionsklimatet. För att undvika likande situationer i framtiden uppmanar vi nu alla svenska högskolor, studentorganisationer, fackliga organisationer och andra organ med anknytning till den högre utbildningen att anta den s.k. Chicago-deklarationen för maximal yttrandefrihet på campus.
Några av Academic Rights Watch mest uppmärksammade ärenden rör yttrandefriheten på campus. Här är några axplock, för att friska upp minnet (se nedan för länkar).
Vid Lunds universitet har vi det kända Hesslow-fallet, där professorn i neurofysiologi uppmanades av ledningen för läkarprogrammet ta avstånd från vissa formuleringar i sina föreläsningar om biologiska könsskillnader. Det hela utmynnade i en utredning av Hesslow för ”diskriminering”.
Vi kommer även ihåg ärendet med tyskaprofessorn Valéria Molnár, också i Lund. Bakgrunden var att Molnár opponerade sig mot en tjänstetillsättning där intrycket var att ett akademiskt par i förväg utlovats tjänster vid universitetet. Till slut fick Molnár sin yttrandefrihet inskränkt i en skrivelse från ledningen där det stod att hon inte får diskutera problemen med andra än dekan och prefekt.
Ett liknande ärende utspelade sig vid Uppsala universitet, där bakgrunden också var en tvivelaktig tjänstetillsättning. Problemen uppmärksammades av latinprofessorn Gerd Haverling, som därefter fick en skriftlig uppmaning från dekanen att sluta kritisera ledningen.
Eller ta fallet med Göran Adamson vid Högskolan Väst som, efter att ha föreläst om John Stuart Mill, anmäldes av en muslimsk student. Enligt anmälaren ska Adamson ha framfört åsikten att ”religiösa människor är miserabla och hopplösa samt att religion är ett desperat påhitt”. Adamson själv menar bara att han försökt sätta religionen i ett sociologiskt perspektiv. Saken ledde till en internutredning.
Men det är inte bara lärare som får se sin yttrandefrihet begränsad. Tänk bara på fallet med Felix vid KTH. Felix hamnade utanför klassrummet i en debatt med två kurskamrater angående frågan huruvida utlandsfödda är överrepresenterade som förövare vid olika sexualbrott. Felix gick hem och sammanställde brottsstatistik i ett dokument. Dokumentet spreds till andra studenter som emellertid kände sig kränkta av informationen. Felix blev sedan utredd för ”störande handling eller trakasserier”. En ljudinspelning av diskussionen blev något av en klassiker, där ledningen menade att känslor går före yttrandefriheten och studenten Felix, som vältaligt visade ledningen tillrätta, framstod som en stor statsman.
ARW:s Magnus Zetterholm tycker att de är beklagansvärt att yttrandefriheten inte respekteras på campus:
– Att ständigt behöva utredas för vad man säger och tycker är naturligtvis väldigt påfrestande och har i sig en dämpande effekt på yttrandefriheten, menar Zetterholm.
ARW har därför beslutat stödja den s.k. Chicago-deklarationen för maximal yttrandefrihet på Campus.
– Chicago-deklarationen klargör var gränserna för yttrandefriheten inom akademin går. Vi uppmanar nu alla aktörer inom högskolan att ansluta sig till deklarationen genom att anta den som vägledande för den egna organisationen. Det gäller såväl högskolorna själva som studentorganisationer, fackliga sammanslutningar och andra organ, säger Zetterholm.
En mönsterdeklaration på engelska som gjorts av amerikanska organisationen Foundations for Individual Rights in Education (FIRE) hittar du här. Vårt förslag på svensk översättning finns här.
En central tanke i deklarationen är att gränsen för yttrandefriheten på campus går vid yttranden som underminerar högskolans själva funktion. I övrigt ska alla yttranden vara tillåtna. Det gäller även yttranden som brister i artighet eller respekt.
– Ett vanligt ledningsfel är att tro att oartiga respektlösa yttranden är förbjudna. Deklarationen klargör att så inte är fallet utan det viktiga är inte formen utan den fria debatten, påpekar Zetterholm.
I deklarationen sägs också att ingen får begränsa andras yttrandefrihet därför att man känner sig kränkt eller uppfattar åsikterna som stötande.
– Om man inte håller med ska man istället för att tysta ner meningsmotståndaren försöka bemöta påståendena med intellektuella argument. Att lära ut ett sådant förhållningssätt är i sig en av högskolans främsta uppgifter, säger Zetterholm.
Deklarationen tar också avstånd från s.k. ”deplatforming”, där syftet är att hindra eller störa andras möjligheter att uttrycka en uppfattning, exempelvis genom att störa offentliga föredrag.
– Tvärtom är det enligt deklarationen högskolornas uppgift att inte bara främja en livlig och orädd debatt, utan också att skydda yttrandefriheten när andra försöker begränsa den, säger Magnus Zetterholm på Academic Rights Watch.
EJO/JSS
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦
Liknande ärenden
Efter Hesslow-affären: Medicinska fakulteten kräver ”korrekt” genusterminologi på läkarutbildningen
Omvärlden häpnar över Hesslow-affären: ”framstående intellektuell tystas”
Lundalärare pressad efter studentprotest: föreläste om biologiska könsskillnader
Kvinnlig lundaprofessor blev av med yttrandefriheten: rektor vägrar ingripa
JO ger ARW rätt: Lunds universitet bröt mot yttrandefriheten i Molnár-ärendet
ARW JK-anmäler Uppsala universitet: kritisk professor hotas med uppsägning
Lektorer vid Högskolan Väst utreds för religiös diskriminering: föreläste om JS Mill
Högskolan Väst ”friar” lektor: föreläsning om JS Mill var inte diskriminering av muslimsk student
Academic Rights Watch riktar allvarlig kritik mot KTH: inskränker studenters yttrandefrihet