Lärdomar av aktuell JO-kritik av SLU: när högskoleledningen vill begränsa din yttrandefrihet – så skyddar du dig som student

Efter att veterinärstudenten Felicia Hogrell skrivit en kritisk debattartiklel om grisslakt anordnades en extra föreläsning där hon och kursarna fick höra att det var olämpligt att skriva artiklar i tidningar. Hon blev även uppkallad till vicerektorn. Justitieombudsmannen slår i ett aktuellt beslut slår fast att SLU:s agerande var ”allvarligt” och förtjänar kritik. I detta inlägg drar ARW:s Magnus Zetterholm några lärdomar av beslutet.

Efter att Felicia Hogrell, veterinärstudent vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), skrivit en debattartikel om grisslakt i Expressen höll två programstudierektorer en föreläsning för hennes årskurs. De menade att studenters uttalanden i medierna kan skada utbildningen eftersom de lantbrukare som SLU samarbetar med kanske inte längre vill ta emot dem för klinisk träning. De varnade specifikt för att underteckna artiklar som veterinärstudent.

Men Hogrell lät sig inte avskräckas utan publicerade ytterligare en debattartikel. Det ledde till att vicedekanen bokade in ett möte med henne. Under mötet ombads hon flera gånger förklara syftet med artiklarna och varför hon inte uttryckt sin uppfattning på annat sätt. Vicedekanen uttryckte även oro för att artiklarna skulle påverka lantbrukares inställning till SLU negativt.

Hogrell anmälde fallet till Justitieombudsmannen (JO), med stöd av Centrum för rättvisa. Beslutet kom i dagarna. Enligt chefsJO Erik Nymansson som utrett ärendet har programstudierektorerna och vicedekanen haft inflytande över utbildningen och möjlighet att utsätta studenterna för negativa åtgärder. JO anser att programstudierektorernas uttalanden framstår som en åtgärd för att tillrättavisa studenten för att hon använt sin yttrandefrihet och att detta var olagligt.

Det har även funnits en uppenbar risk för att övriga studenter kan ha uppfattat det som att de har en mer begränsad yttrandefrihet än andra medborgare, vilket JO anser vara ”allvarligt”. Universitetet får därför JO-kritik för sitt agerande på båda dessa punkter.

Överträdelse av förbudet att bestraffa yttranden – det s.k. repressalieförbudet – kan vara straffbart och innebära böter eller fängelse. I detta fall har dock JO bedömt att överträdelsen inte inneburit straffansvar.

Academic Rights Watch (ARW) är mycket nöjda med JO:s beslut, som på ett väsentligt sätt klargör och stärker studenteras yttrandefrihet:

– Det är utmärkt att JO sätter ner foten och försvarar studenters rätt att yttra sig. Studenters yttrandefrihet ligger Academic Rights Watch varmt om hjärtat, säger Magnus Zetterholm på ARW.

Zetterholm menar att det finns en hel del lärdomar att dra av beslutet.

– För det första var det väldigt bra av Felicia Hogrell att spela in sina kontakter med ledningen efter artiklarna. Inspelningarna har sedan bifogats anmälan till JO och att döma av beslutsmotiveringen spelat stor roll som bevisning. Om det inte finns konkret bevisning på att ledningen försökt ingripa står ofta ord mot ord, förklarar Zetterholm.

– Så mitt första råd till alla studenter är att sätta mobilen på inspelning när ni förmodar att ni är på väg att bli bestraffade för något ni sagt eller skrivit, säger Zetterholm.

Det är inte bara disciplinpåföljder och andra påtagliga handlingar som är förbjudna.

– Det väsentliga är att det är fråga om ett ingripande som framstår som en bestraffning eller reprimand för den som gjort bruk av sin yttrandefrihet. Det kan exempelvis handla om utskällningar och tillrättavisningar av någon som studenten står i lydnads- eller beroendeförhållande till, förklarar Magnus Zetterholm.

– Ledningen får heller inte genom generella uttaltanden indirekt kritisera studenter för att använda sin yttrandefrihet eller avskräcka dem från att yttra sig i framtiden, vilket var vad som skedde på SLU-föreläsningen.

Repressalieförbudet hindrar givetvis inte en öppen diskussion om sakinnehållet i en artikel eller annat yttrande, exempelvis för att klargöra var ledningen står i en viss fråga. Ett sådant utbyte kan ske på ett gemensamt möte med studenten eller genom att ledningen skriver en replik på studentens artikel.

– Men här är det viktigt att den som företräder universitetet inte uttrycker sig på ett sådant sätt att studenten får uppfattningen att det inte är önskvärt att han eller hon uttalar sig i medierna, förklarar Zetterholm.

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦

Liknande ärenden

ARW stöder Chicago-deklarationen för yttrandefrihet på campus: uppmanar andra följa efter

Academic Rights Watch får studentrepresentant: ”orolig över yttrandefriheten på svenska högskolor”

Academic Rights Watch riktar allvarlig kritik mot KTH: inskränker studenters yttrandefrihet

Stockholms universitet mörkar studentuppsats: innehåller skarp kritik av ledningen