Två forskare som fälldes av Nämnden för oredlighet i forskning överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm. Domstolens aktuella beslut ger forskarna rätt och innehåller samtidigt hård kritik av nämnden, som den menar tillämpat för låga beviskrav med tanke på anklagelsens graverande karaktär. Beslutet, som är vägledande för Npofs fortsatta verksamhet, fastslår att högre beviskrav ska gälla på en rad punkter.
Det var i november 2022 som Nämnden för oredlighet för forskning (Npof) fällde två medicinforskare för oredlighet i forskning. Bakgrunden var ett ärende om oredlighet som Lunds universitet överlämnade till Npof i december 2020. Ärendet kompletterades med ”ytterligare misstankar” i januari 2021.
Misstankarna om oredlighet avsåg fyra artiklar och omfattade förmodad fabricering och förfalskning. Dels ska bilderna inte ha visat det de påstås visa (i artikel 1, 3 och 4), dels ska standardfelet (SEM) i resultatfigurer generellt vara anmärkningsvärt låga (i artikel 1, 2 och 4).
Forskarna överklagade Npofs beslut i Kammarrätten i Stockholm. I en dom som kom strax för jul går domstolen på forskarnas linje och underkänner Npofs argumentation. Domstolen menar att det visserligen förekommit brister i de ifrågasatta artiklarna, men att de inte är av den digniteten att det skulle röra sig om vare sig fabricering eller förfalskning. Att Npof dragit den motsatta slutsatsen beror enligt domstolen på att man tillämpat orimligt låga beviskrav.
Kammarrättens dom inleds med en omfattande utredning av vilka beviskrav som rimligen kan ställas på Npof i denna typ av ärende. Då denna del är vägledande för rättstillämpningen är den av synnerlig vikt för Sveriges forskare.
Utgångspunkten är den graverande effekt som det normalt har på en forskares karriär att bli fälld för oredlighet i forskning. I värsta fall innebär det slutet på en lovande forskarbana. Kammarrätten slår fast att ribban därför måste sättas högt för vad som ska anses vara oredlighet.
Kammarrätten gör i detta sammanhang två viktiga klargöranden. För det första måste anklagelserna ”grundas på konkreta omständigheter som kan anses vara styrkta i målet” (sid. 12). Detta innebär bland annat att beslut om oredlighet måste ”innehålla en tydlig redovisning av vilka omständigheter som funnits styrkta och som lagts till grund för beslutet” (ibid.)
För det andra är det, menar domstolen, inte möjligt att göra en sammantagen bedömning gällande flera avvikelser, enligt principen ”många bäckar små gör en stor å”, utan varje avvikelse från god forskningssed måste bedömas för sig (sid. 8).
Men den kanske viktigaste nyheten är att domen innebär höjda beviskrav för vad som ska räknas som förfalskning respektive fabricering.
Enligt ordboksdefinitionen innebär förfalskning ”att i bedrägligt syfte omändra eller framställa något på sådant sätt att det blir falskt (oäkta)” (sid. 11). Kammarrätten slår emellertid fast att detta inte räcker för att något ska räknas som förfalskning inom forskningen, utan det krävs också att agerandet haft allvarliga konsekvenser (sid. 11): ”För att det ska vara fråga om förfalskning ska agerandet också leda till falska eller förvrängda forskningsresultat eller att forskningens tillförlitlighet allvarligt kan ifrågasättas på annat sätt.”
Samma sak gäller fabricering, det vill säga att hitta på data och återge dessa som riktiga. Om agerandet inte lett till falska eller förvrängda forskningsresultat eller skadat forskningens tillförlitlighet ska det inte ses som fabricering (sid. 11).
Kammarrätten finner i det aktuella fallet att Npof ställt för låga beviskrav på samtliga dessa punkter.
ARW har varit i kontakt med en av de friade forskarna, som gläder sig åt utfallet:
– Utöver att jag så klart är lättad över att vi friades är jag så enormt glad över att Kammarrätten nu i praxis kräver att Npof har bevis för anklagelser om oredlighet.
Forskaren, som avböjt att förekomma med namn, berättar för ARW att hon hoppas att effekten av domen blir att ingen annan ska drabbas av det som hon och kollegan gått igenom. Forskaren har på grund av anklagelserna om forskningsfusk tvingats lämna universitetet.
Forskarnas rättsliga ombud, Stellan Gärde, menar att domen är viktig:
– Jag anser att Npof:s handläggning som innefattar en uppenbar rättsosäkerhet har att förändras i grunden när principer och definitioner och krav på bevis från Kammarrätten ska omsättas i kommande prövningar av Npof.
Academic Rights Watch ordförande Erik J Olsson håller med:
– Domen innebär en betydande förstärkning av rättssäkerheten för svenska forskare. Det blir nu väsentligt svårare att fälla forskare för fusk på lösa boliner på det sätt som Npof gjort. Detta är en bra dag för den akademiska friheten.
Kammarrättens dom kastar en skugga över Npofs hittillsvarande verksamhet. Frågan uppstår hur många forskare som nämnden fällt för forskningsfusk på grunder som Kammarrätten nu funnit otillräckliga. Npof inrättades 2020.
– Någon borde gå igenom tidigare beslut där Npof bedömt att det rör sig om forskningsfusk och tillämpa de nya, högre beviskraven. De som tidigare fällts av skäl som nu underkänts i högre instans borde få någon form av upprättelse, säger Erik J Olsson på Academic Rights Watch.
Om du anser att du felaktigt fällts för oredlighet av Npof kan du höra av dig till Academic Rights Watch så gör vi, i mån av resurser, en snabbedömning av Npofs argumentation utifrån Kammarrättens nya beviskrav.
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦
Liknande ärenden
JK-beslut: LU-rektors anklagelser om forskningsfusk i Sydsvenskan skyddas inte av meddelarfriheten