Officiellt är utbildningen på Högskolan Sapu politiskt oberoende. Men en student på högskolan larmar nu om motsatsen. Det undervisningsmaterial som vi fått insyn i visar att användandet av intersektionalitetsteori anges som en av ”de sex kärnkompetenserna” för att bli psykoterapeut. Studenten berättar att han inte fått något gehör från lärarna när han försökt få till stånd en kritisk diskussion av undervisningens politisering.
I det introduktionsbrev som går ut till studenterna på Skandinaviens akademi för psykoterapiutveckling (Sapu) i Stockholm beskrivs undervisningen som politiskt neutral: ”Högskolan Sapus policy är att på arbetsplatsen ha en oberoende politisk, religiös och kulturell hållning.” På högskolan hemsida framhävs, likaså, att ”här behöver inte alla stöpas i samma form, utan det finns möjlighet att utveckla en egen profil”.
Men denna bild av en opolitisk, neutral utbildning visar sig vara bedräglig.
Studenten Sammy Klang, som valt att gå ut med sitt namn, har försett oss med material som visar att den som går utbildningen i själva verket måste ansluta sig till den kontroversiella politiska läran om intersektionalitet för att bli psykoterapeut. Läran är en central del av den omstridda så kallade woke-ideologin.
Detta framgår exempelvis av en föreläsning om ”Gemensamma faktorer och terapeutens kompetenser”. På sid. 22 i en Powerpoint-presentation (PDF-sida 43) beskrivs ”intersektionalitet, kultur och etik” som en av de ”sex grundläggande kompetenserna”, med hänvisning till den kursbok som används (Psykoterapi – de sex kärnkompetenserna, Havnesköld & Elmquist, 2020). Denna kompetens sägs innefatta ”[u]ppmärksamhet, öppenhet och medvetenhet om attityder, normer och maktstrukturer”.
För att bli utbilda sig till psykoterapeut på Sapu måste man alltså visa ”medvetenhet” om, det vill säga omfatta, intersektionalitetsteorins omtvistade sätt att se på maktstrukturer.
Sammy berättar för ARW vad som hände när han ifrågasatte denna del av föreläsningen:
– Jag började utmana min lärare med frågor som ”hur kan ni bevisa att detta stämmer” och liknande. Hon sa att ”det är så här” och att hon inte ”förstår vad jag menar.” Hon bad sedan oss reflektera om våra egna privilegier i grupp. Jag hamnade i en hettad dialog med mina klasskamrater.
Även TV-profilen Kalle Norwalds föreläsning ”Att arbeta sexologiskt i parterapi” genomsyras av intersektionalitetslärans begrepp och föreställningsvärld. På sidorna 3–5 listas de kontroversiella kategorierna ”vithetsnorm”, ”heteronorm” et cetera jämsides okontroversiella normer som ”trafiknorm”. På sidorna 85–90 presenteras intersektionell teori som om den vore självklart sann. Bland annat påstås att den vite mannen är mest priviligierad och därmed underförstått problematisk. På sidorna 89–90 anges hur intersektionalitetsläran ska användas i det psykoterapeutiska arbetet. Bland annat ska terapeuten ”undersöka sin egen maktposition”.
Sammy berättar att hann också denna gång försökte få i gång en kritisk diskussion:
– Under denna föreläsning röt jag ut ”skitsnack!” när Kalle hävdade att ”vita inte kan uppleva rasism”. Han hävdade att de zoomar ut och ”ser via ett större perspektiv” när jag sa att alla kan uppleva rasism. Plus så upprepade han att ”enligt modellen” (alltså critical race theory) stämmer hans påstående.
Intrycket av politisering bekräftas vid läsning av kursboken där intersektionalitetslärans begrepp och föreställningar framställs som uppenbart vetenskapligt giltiga.
Som Sammy Klang noterat finns därutöver ett spänningsförhållande mellan kravet på intersektionalitet och den del av utbildningen som behandlar kognitiv beteendeterapi (KBT):
– I KBT arbetar vi med att hjälpa människor identifiera och utmana förenklade, generaliserande och ofta rigida tankemönster. Intersektionell teori – där individer tillskrivs strukturella roller utifrån hudfärg, kön eller sexualitet – förstärker just den typ av kognitiva förvrängningar som vi annars lär ut som dysfunktionella, till exempel tankefällor som ”labeling”, ”all-or-nothing thinking” eller ”mind reading”.
Academic Rights Watchs ordförande Erik J Olsson riktar kritik mot högskolan:
– Det är ohållbart att framställa en utbildning som förutsätter intersektionalitetsläran som politiskt oberoende. Sapu måste omgående se över utbildningen och hur den presenteras så att man inte vilseleder nuvarande och presumtiva studenterna om innehållet, men också säkerställa att olika kursmoment inte motsäger varandra på ett sätt som förolämpar studenternas intelligens.
– Det är grundläggande för all högre utbildning att det är högt i tak och att det finns en vilja att fånga upp kritiska kommentarer från studenterna så att det blir en seriös diskussion där den kritiserade teorin inte förutsätts som sann. Intrycket är att den intellektuella nivån för närvarande är under gränsen för det acceptabla, säger Erik J Olsson på Academic Rights Watch.
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦