Domen mot tidigare GU-prefekten Christina Thomsen Thörnqvist kommer att prövas i hovrätten. Hon yrkar i sitt överklagande på frikännande och på att få rättegångskostnaderna betalda. Men motparten, Justitiekanslern, yrkar å sin sida på högre böter än de som utdömdes i tingsrätten. Överklagandet kan i slutänden bli dyrt för Thomsen Thörnqvist.
Den uppmärksammade domen mot tidigare GU-prefekten Christina Thomsen Thörnqvist kommer att prövas i Hovrätten i Västra Sverige. Hovrättens beslut att meddela prövningstillstånd tillkännagavs den 10 april i år. Thomsen Thörnqvist dömdes i tingsrätten för brott mot grundlagens efterforskningsförbud efter Academic Rights Watch anmälan till Justitiekanslern.
Hovrättens beslut att ta upp målet kommer efter att Thomsen Thörnqvist överklagat den tidigare domen i tingsrätten där hon dömdes till 30 dagsböter samt till att betala en del av rättegångskostnaderna (och lämna bidrag till Brottsofferfonden). I överklagandet yrkar hon på frikännande samt på att få rättegångskostnaderna betalda.
Men Justitiekanslern (JK), som är motpart i målet, yrkar i ett anslutande överklagande istället på att Thomsen Thörnqvists bötesstraff ska skärpas:
Justitiekanslern delar inte tingsrättens bedömning när det gäller brottets straffvärde och de omständigheter som beaktats i mildrande riktning vid bestämmandet av antalet dagsböter. Enligt Justitiekanslern bör brottet föranleda ett högre antal dagsböter.
Det hela kan alltså bli dyrt för Thomsen Thörnqvist om hon förlorar även i hovrätten.
Det var efter ARW:s anmälan till Justitiekanslern (JK) som åklagaren beslutade att åtala Thomsen Thörnqvist för brott mot grundlagens efterforskningsförbud. Bakgrund var ett mejl till prefektkollegan Gunnar Bergh där ordalydelsen var att hon efterforskade om denne hade läckt ett tidigare intern mejl till Göteborgs-Posten.
Vid rättegången den 11 januari i år yrkade Justitiekanslerns åklagare på 60 dagsböter. Thomsen Thörnqvists advokat menade dock att mejlet skrevs i affekt och inte var genomtänkt. Han yrkade på frikännande. Thomsen Thörnqvist själv förnekade brott.
Men tingsrätten valde att gå på åklagarens linje och dömde Thomsen Thörnqvist till dagsböter. Dock ansåg man att det fann förmildrande omständigheter varför antalet dagsböter reducerades till 30. Anledningen var att mejlkonversationen ”på sätt och vis har varit kulmen på en för henne mycket svår arbetssituation och att hon med visst fog varit både upprörd och känt sig utsatt”, ett resonemang som JK alltså ifrågasätter.
ARW ställer sig helt bakom JK på denna punkt. Thomsen Thörnqvist har visserligen säkert varit upprörd och känt sig utsatt. Däremot har hon inte varit det ”med visst fog” då hon, som vi rapporterat tidigare, varit ansvarig för flera tvivelaktiga beslut, bl.a. en rad regelvidriga anställningar.
Inom staten gäller yttrandefrihet vilket ger anställda rätten att säga sin mening om chefernas beslut. Omvänt måste en chef kunna stå ut med kritik från underordnade och andra utan att ta kritiken personligt eller framställa denna som trakasseri och sig själv som ett offer.
Ingen kritik som vi sett har varit i sig olaglig (förtal, förolämpning etc.). Thomsen Thörnqvist har trots detta vid flera tillfällen försökt tysta ner kritiken på Facebook. Det är knappast ett beteende som föranleder strafflindring. Tvärtom vore en skärpning av straffet på sin plats.
I överklagandet gör Thomsen Thörnqvist för det första gällande att hon inte skrev mejlet till prefektkollegan som prefekt utan som privatperson:
Tingsrätten har underlåtit att beakta att Christina Thomsen Thörnqvist inte skickat aktuell e-post i egenskap av prefekt vid FLoV, och alltså heller inte som en representant för vare sig SPL, FLoV eller Göteborgs universitet. Det som straffbelagts i 3 kap 4 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap 4 § 1 st. 3 p yttrandefrihetsgrundlagen är att ’’en myndighet eller annat allmänt organ’’ inte får efterforska en meddelares identitet. Förbudet gäller alltså endast de [sic] som kan sägas representera myndigheten, med vilket avses den s.k. personkretsen.
Hon anför för det andra att hon inte var överordnad i förhållande till prefektkollegan:
Christina Thomsen Thörnqvist var tidigare anställd på SPL där Gunnar Bergh de facto var hennes chef. Hon har alltså inte haft en arbetsledande anställning i förhållande till Gunnar Bergh eller i övrigt varit överordnad densamme, eller någon som denne i sin tur varit chef för. Vare sig Gunnar Bergh eller någon anställd på SPL har således ens på teoretisk grund riskerat repressalier med anledning av Christina Thomsen Thörnqvist e-post.
Den tredje punkten är att hon ska ha saknat uppsåt. Syftet med mejlet var inte att efterforska vem som lämnat information utan att ställa Bergh till svars ”för att han brutit hennes förtroende”.
Thomsen Thörnqvist presenterar dock i överklagandet ingen ny bevisning utan hänvisar bara till den som hon redan åberopat i tingsrätten.
Det saknas alltså fortfarande konkreta skäl att tro att hon skrev mejlet som privatperson och inte i egenskap av prefekt. Hon använde sitt e-postkonto på myndigheten. Det finns inget i mejlet som signalerar att det skulle vara av privat natur. På sändlistan står slutligen även hennes närmast överordnade chef, dåvarande dekanen Margareta Hallberg. Även detta bidrar till mejlets officiella karaktär. Hade Thomsen Thörnqvist använt ett privat e-postkonto, inlett mejlet med ”som privatperson kan jag tycka …” och bara skickat det till Bergh hade saken möjligen kommit i ett annat läge.
Den rimligaste tolkningen är därför att Thomsen Thörnqvist, i enlighet med mejlets ordalydelse, ville få sin misstanke bekräftad att det var Bergh som läckt informationen till G-P samt underrätta en överordnad chef om saken.
Thomsen Thörnqvist framhåller att hon inte befann sig i överordnad ställning i förhållande till Bergh och menar att denne därför inte riskerade repressalier med anledning av mejlet. Men mejlet skickades som sagt även till dekanen, som var överordnad chef även i förhållande till Bergh. Den senare riskerade nu att inför en överordnad framstå som den som lämnat negativa och oönskade uppgifter om myndigheten i medierna och deltagit i ”trakasserierna” av Thomsen Thörnqvist. Påståendet att Bergh inte riskerade repressalier på grund av mejlet är alltså osant.
ARW menar för övrigt att en begränsning av efterforskningsförbudet till att gälla enbart chefer i förhållande till underordnade vore högst olycklig. I så fall skulle det vara okey att efterforska källor inom myndigheten så länge som den som är föremål för efterforskningarna befinner sig på samma (eller högre) nivå i myndighetshierarkin som den som efterforskar.
Det skulle i praktiken innebära ett avskaffande av efterforskningsförbudet för de fall då källan innehar en chefsposition. Det i sin tur skulle avskräcka många chefer från att anonymt kontakta medierna med uppgifter om verksamheten. Då cheferna har unik insyn i hur myndigheten styrs skulle allmänhetens och skattebetalarnas möjligheter att få kännedom om ledningsbrister påtagligt minska.
EJO/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦
Liknande ärenden
Efter ARW:s anmälan: GU-prefekt inför rätta för att ha jagat interna kritiker
ARW-referat av domstolsförhandling förbjöds: oacceptabla yttranderegler på Högskoleläckan
GU-prefekten som efterforskade källa döms till böter: ”en viktig dom för högskolan”