Enligt tongivande sociologisk forskning är Sverige troligen det mest feminina landet i världen. Tidigare har högskolan varit huvudsakligen mansdominerad men nu ser vi en omfattande feminisering av kulturen på lärosätena. I veckans Youtube-klipp förklarar ARW:s Erik J Olsson varför denna utveckling är det största hotet mot den akademiska friheten.
Sverige befinner sig idag i bottenskiktet i Europa vad gäller skyddet för den akademiska friheten, enligt aktuella vetenskapliga studier och andra rankningar. Academic Rights Watch verksamhet bekräftar denna bild. Vi har sedan 2012 dokumenterat flera hundra överträdelser av forskare och lärares rättigheter. Hur kan det komma sig och var finns de djupare orsakerna?
– När vi undersökt detta har vi valt att inte skygga för obekväma sanningar utan diskussionen måste vara konsekvensneutral och fast förankrad i noggrann dokumentation och empirisk forskning, säger ARW:s Erik J Olsson.
Veckans Youtube-klipp, det sista i serien om hoten mot den akademiska friheten, handlar om den extremt feminina kulturen i Sverige och bygger på den holländske sociologen Geert Hofstedes empiriskt förankrade teori om kulturella dimensioner, som även om den har sina kritiker får anses vara en standardteori på området och som det redogörs för i varje lärobok i organisationsteori.
Ett samhälle kallas maskulint om könsrollerna är distinkta: män ska vara dominerande, tuffa och fokuserade på materiell framgång, medan kvinnor ska vara mer blygsamma, mjuka och i första hand bry sig om livskvalitet. Ett samhälle är feminint om könsrollerna överlappar: både men och kvinnor ska vara blygsamma, mjuka och i första hand bry sig om livskvalitet.
– När ett stort empiriskt material från 76 av världens mest utvecklade länder studerades framkom att Sverige är det mest feminina landet. Sedan kommer Norge, Lettland och Nederländerna. De mest maskulina landet är Slovakien, följt av Japan och Ungern, berättar Erik J Olsson.
Den tidigare mer maskulina kulturen i Sverige feminiserades i och med att fler kvinnor börjat arbeta inom staten, inklusive de rättsvårdande myndigheterna.
– Högskolan är inget undantag utan där har andelen kvinnliga forskare och lärare ökat dramatiskt de senaste 40 åren – bara inom professorskåren finns en tydlig manlig majoritet, informerar Olsson.
För högskolans del är det helt avgörande att vi har en hyperfeminin kultur i Sverige, menar Olsson:
– I en feminin kultur utgörs normen av den genomsnittlige studenten och svaga studenter belönas, i en maskulin är normen toppstudenten och excellens belönas. I en feminin kultur leder försök att briljera till avundsjuka och avståndstagande, i en maskulin kultur uppmuntras däremot excellens och konkurrens.
I inlägget berättar Erik J Olsson hur många av de hot ARW berättat om har sina ursprung i feminiseringen av akademin som därför framstår som det största hotet idag.
– Det gäller exempelvis det bristande tjänstemannaansvaret och oviljan att ställa chefer till svars för oegentligheter, som i sin tur gjorde New Public Management, införandet av företagsstyrning av det offentliga, möjlig. Även meritokratiska brister vid anställning kan delvis förklaras av en feminin kultur enligt vilken tjänster delas ut till dem som anses vara mest behövande eller framstår som vänligast och mest sympatiska, säger Olsson.
Olsson menar att vetenskaplig framgång och excellens, å andra sidan, kan kopplas till en maskulin prestationskultur:
– Nästan alla vetenskapligt framstående länder har enligt Hofstede en utpräglat maskulin kultur, exempelvis USA, Tyskland, Japan och Kina. Det gäller också de länder som har de mest framstående universiteten enligt Times Higher Education.
Olsson förespråkar inte hypermaskulinitet som han menar kan leda till överdriven konkurrens där mycket energi spills på att hävda och bevaka den egna positionen i hierarkin istället för att kanaliseras i produktivt arbete. Han tror även att det finns en koppling till forskningsfusk.
– Slutsatsen är snarare att vi som land behöver bli mer lyhörda för hur feminin och maskulin kultur samverkar och kompletterar varandra samt i vilka verksamheter den ena bör dominera och den andra träda tillbaka.
– Sveriges föredömliga grundlag är i högsta grad ett skydd för olika maskulina statsbärande principer, såsom meritokrati och yttrandefrihet. Om vi skyddar den har vi också skyddat högskolan och en kunskapsbaserad demokrati, säger Erik J Olsson på Academic Rights Watch.
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦
Liknande ärenden
Normkritisk Konstfack-sakkunnig exkluderar manliga sökande: hade ritat ”machokonst”
Könsdiskriminerad man vann i Överklagandenämnden: blev andra klassens SLU-professor
Efter Hesslow-affären: Medicinska fakulteten kräver ”korrekt” genusterminologi på läkarutbildningen
Omvärlden häpnar över Hesslow-affären: ”framstående intellektuell tystas”
Lundalärare pressad efter studentprotest: föreläste om biologiska könsskillnader
Chockbesked för Konstfack: ÖNH underkänner normkritisk professorstillsättning