Konservativt studentförbund växer kraftigt vid lärosätena: ”gigantiskt gensvar”

Konservatismen har varit bland de tre huvudsakliga politiska ideologierna sedan 1900-talets partisystem började ta form och idag sympatiserar 50 procent av den svenska befolkningen med det konservativa blocket. Trots detta är konservatismen grovt underrepresenterat inom akademin. Det säger Konservativa Förbundets ordförande Julian Kroon i en intervju med Academic Rights Watch.

Vänsterliberalt tankegods har länge varit närmast allenarådande inom studentförbunden vid svenska högskolor. Men vänsterns långvariga åsiktsmonopol hotas nu av en konservativ motrörelse vilken fångats upp av Konservativa Förbundet, som etablerat sig på åtta högskolor. ARW fick en intervju med förbundsordföranden Julian Kroon om åsiktspluralism, akademisk frihet och yttrandefrihet, men även förhållandet till ARW självt.

ARW: Hur länge har Konservativa Förbundet funnits och hur bildades det?

Julian Kroon: Konservativa Förbundet grundades 2011 av personer med såväl en icke-partipolitisk bakgrund samt från Moderata Ungdomsförbundet och Kristdemokraternas Ungdomsförbund. Sedan dess har förbundet primärt fungerat som ett diskussionsforum där personer med olika åsikter kan träffas under avslappnade former och diskutera utan att det behöver vara särskilt mycket mer komplicerat än så. Själv blev jag medlem efter valet 2018 då jag tröttnat på ytliga politiska slagord och sökte efter någonting mer intellektuellt stimulerande – varpå jag kände mig hemma i Konservativa Förbundet.

ARW: Hur skulle du vilja beskriva syftet med förbundet?

Julian Kroon: Förbundets syfte kan generellt delas upp i två olika ben: att å ena sidan vara en intellektuellt konservativ arena, och att samtidigt vara en aktivistisk studentorganisation som tar ställning för konservativa värden och akademisk frihet. Att vara ett intellektuellt diskussionsforum samtidigt som vi är aktivistiska innebär att vi välkomnar en pluralitet av åsikter, samtidigt som vi delar en grundläggande åsiktsgemenskap om vad som är problematiskt. Det är genom att skapa en bred allians, som faktiskt törs agera, som en riktig förändring kan bli till på landets lärosäten.

ARW: Hur stort upplever du att gensvaret varit från studenterna?

Julian Kroon: Hittills har gensvaret på vår verksamhet varit gigantiskt; i september hade vi 8 medlemmar, numera är vi drygt 500. Vidare har förbundet gått från att inte ha en enda medlemsförening, till att numera bestå av fem distriktsföreningar och sex universitetsföreningar med fler på gång. Det har varit helt otroligt att se det stora intresset för vår verksamhet, och det är uppenbart att det inte är någon brist sympatisörer, utan snarare organisationer som organiserar dessa.

ARW: Ni finns idag på åtta lärosäten. Hur gör man om man som student vill starta en lokal avdelning av Konservativa Förbundet?

Julian Kroon: Vi jobbar ständigt för att expandera verksamheten, och själv brukar jag säga att målet är att finnas representerade på samtliga lärosäten i Sverige. Vill man engagera sig för att påverka det egna lärosätet i en positiv riktning är det absolut enklaste att skriva ett mail till mig på julian.kroon@konservativaforbundet.se eller kontakta någon annan representant ur förbundsstyrelsen. Även om man själv kanske är osäker på om man vill leda en sådan förening är hjälp med att hitta personer där vi inte finns ovärderligt.

ARW: Hur ser du på förhållandet mellan den form av konservatism som ni vill främja och akademisk frihet?

Julian Kroon: Konservatismen har varit bland de tre huvudsakliga politiska ideologierna sedan 1900-talets partisystem började ta form. Idag kan närmare 50 procent av den svenska befolkningen anses sympatisera med det konservativa blocket. Trots detta är konservatismen grovt underrepresenterat inom akademin. Till exempel skildrar Torbjörn Nilsson i inledningen av boken ”Mellan arv och utopi” svårigheterna med att undersöka konservatismens historia i Sverige med utgångspunkt från Stockholms Universitets bibliotek. Biblioteket hade 25 hyllor tillägnade socialism, 3.5 ägnade åt liberalism samt 1.5 ägnade åt konservatism – lika mycket som ägnades åt frihetlig anarkism med andra varianter. I ett fall som detta, givet att ideologisk styrning är något negativt, vore det tvärtom paradoxalt att inte verka för att främja konservativa idéer. Den form av konservatism som vi vill främja är därför den som idag framförallt går att finna hos Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

ARW: Vi har dokumenterat många fall där lärare och studenter fått sin yttrandefrihet inskränkt – är det något som förbundet kommer att engagera sig i?

Julian Kroon: Jag ser mycket positivt på det arbete som ARW bedriver, och ser fram emot att komplettera det genom att både lyfta liknande frågor samt genomföra egna granskningar. I många fall sker ett maktmissbruk utan att det filmas eller spelas in. Då är det viktigt att vi är där och med hjälp av vittnen kan ställa dessa personer till svars för deras handlingar. Om personen i fråga inte kan motivera sina handlingar offentligt bör man ställa sig frågan om det var rätt att handla på det viset.

Fakta om Konservativa Förbundet

Förbundsordförande: Julian Kroon.

Finns idag representerat på följande lärosäten:

–    Stockholms Universitet
–    Kungliga Tekniska Högskolan
–    Karolinska Institutet
–    Försvarshögskolan
–    Handelshögskolan i Stockholm
–    Uppsala Universitet
–    Lunds Universitet
–    Halmstad Högskola

Etablering förväntas ske på följande platser de kommande månaderna:

–    Linköpings Universitet
–    Jönköpings Universitet
–    Göteborgs Universitet
–    Chalmers Tekniska Högskola
–    Södertörns Högskola
–    Malmö Högskola
–    Högskolan i Gävle

♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦

Liknande ärenden

Efter kravet på ”normkritik” för att bli professor: ARW JO-anmäler Konstfacks rektor för grundlagsbrott

Normkritisk Konstfack-sakkunnig exkluderar manliga sökande: hade ritat ”machokonst”

Statsvetare i Lund lägger ner kurs: tvingades använda könskvoterad kurslitteratur

ARW-TV med Lars Trägårdh: ”Högskolans seminarier inga ’safe spaces’”