Nu har även nya Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF) funnit att den avskedade lundaforskaren inte begått forskningsfusk. Detta i motsats till vad som hävdats från universitetets sida. Tidigare har forskaren friats från forskningsfusk bl.a. i Arbetsdomstolen. Trycket växer på Lunds universitets ledning att offentligt erkänna att man misstagit sig, be forskaren, som nu vinner i instans efter instans, om ursäkt samt korrigera det felaktiga beslutet att avskeda henne.
Turerna har varit många kring den unga kvinnliga forskare på Biomedicinsk centrum i Lund som avskedades av rektor Torbjörn von Schantz för påstått forskningsfusk.
En del av anklagelserna mot henne och hennes medförfattare rörde fabricering eller förfalskning. För att utreda denna fråga anlitades en sakkunnig för att bedöma bild- och datamaterial. Den sakkunnige fann vissa brister, särskilt avseende antalet prover som tagits (vilket föranledde ett erratum i den tidskrift där artikeln publicerades), och hade även en annan uppfattning än författarna om resultatens statistiska signifikans.
Lunds universitet beslutade med utgångspunkt i en anhållan från de anmälda att begära ett yttrande i ärendet från dåvarande Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP), som anlitande en extern sakkunnig. Expertgruppen fann emellertid att även om kritik kan riktas mot delar av hur forskningen utförts är detta inte något som konstituerar oredlighet i forskning. Som ARW rapporterat (se nedan) har Arbetsdomstolen (AD) tidigare friat forskaren från liknande anklagelser, varvid hon fick kraftfullt stöd av fackföreningen Sulf.
Lunds universitet nöjde sig dock inte med Expertgruppens resultat utan ansåg att det kvarstod frågetecken och överlämnade därför ärendet till den nya nationella Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF).
Men i ett aktuellt beslut frias forskaren och hennes kollegor även av NPOF. Ärendet torde därmed ha nått vägs ände, även om det är möjligt att överklaga beslutet i allmän förvaltningsdomstol.
Den av nämnden anlitade sakkunnige skriver i sitt utlåtande att författarna gett en trolig förklaring till att felaktigt antal prover angetts i artikeln. Han anger också att skillnaderna i statistisk signifikans mellan den av Lunds universitet anlitade sakkunnige och författarna mycket väl kan förklaras av att de använt olika mätmetoder. Den sakkunnige drar slutsatsen att baserat på underlaget i ärendet kan han inte påvisa att det skett fabricering eller förfalskning av bild- och datamaterial i artikeln.
Nämnden gör samma bedömning och finner att det inte framkommit att fabricering eller förfalskning förekommit. Nämnden konstaterar sammanfattningsvis att ”de anmälda författarna inte gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning”.
Nämnden påminner i detta sammanhang om att oredlighet i forskning handlar om ”allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning” (vår kursivering). Inga brister av denna dignitet har således kunnat påvisas i forskarens fall.
Forskaren har således vunnit inte bara i AD, utan har också fått rätt av såväl Expertgruppen för oredlighet i forskning som NPOF. Förvaltningsdomstolen i Malmö har vidare konstaterat att rektor Torbjörn von Schantz under en tid handlagt ärendet trots att han var jävig (liksom två inblandade utredare).
Som ARW tidigare berättat har även Justitiekanslerns (JK) gått på forskarens linje och förklarat att de förklenande uttalanden om henne som rektor upprepat i Sydsvenska Dagbladet inte skyddas av meddelarfriheten och således kan utgöra förtal. Vidare har Universitetskanslerämbetet (UKÄ) ställt sig på forskarens sida och nyligen kritiserat universitetet för bristande hantering av hennes ärende.
En riktigt härva, således. Som riskerar bli än värre.
Förtalsfrågan ligger nämligen såvitt vi vet hos Åklagarmyndigheten, medan Justitieombudsmannen (JO) sitter på ARW:s anmälan om bristande saklighet och opartiskhet, med anledning av att rektor enligt vår dokumentation lämnat en felaktig uppgift i Sydsvenska Dagbladet angående det uppdrag som LU:s egna sakkunniga fick.
Lunds universitet fick 2018 kritik av JO för överträdelse av yttrandefriheten, efter en anmälan från ARW. Även den gången var det en kvinnlig forskare som kom i kläm. Då skrev vi: ”Grundproblemet verkar vara att rektor med flera egentligen inte grundar sitt handlande i sådana här fall på principer, utan det handlar snarare om att vara lojal med andra chefer. Därför kan samma fel upprepas utan att man lär sig av tidigare misstag. Tyvärr får det svåra konsekvenser för enskilda medarbetare.”
Beskrivningen kunde lika gärna ha handlat om det aktuella fallet.
Trycket växer nu på Lunds universitets ledning att offentligt erkänna att man misstagit sig och be forskaren, som nu vinner i instans efter instans, om ursäkt samt, inte minst, rätta det felaktiga beslutet att avskeda henne.
EJO/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦
Liknande ärenden
JK-beslut: LU-rektors anklagelser om forskningsfusk i Sydsvenskan skyddas inte av meddelarfriheten
ARW JO-anmäler LU-rektor: far med osanning om sakkunnigas uppdrag
JO ger ARW rätt: Lunds universitet bröt mot yttrandefriheten i Molnár-ärendet