Efter att en professor i Halmstad underkänt halva klassen av lukrativa internationella studenter fråntogs han undervisningen. Samtidigt blev han på akademichefens initiativ föremål för en lång rad utredningar. En extern utredning av akademichefens agerande gick på Academic Rights Watch linje och konstaterar att hon utsatt professorn för kränkande särbehandling. Den senaste händelseutvecklingen är att rektor gått in och lagt ner utredningen utan åtgärd.
Som ARW tidigare berättat var det när professor Klaus Solberg Söilen underkände halva klassen av internationella studenter i en kurs om forskningsmetodik som hans problem började på allvar. De internationella studenterna, mestadels från Asien, är nämligen en lukrativ inkomstkälla för Högskolan i Halmstad. Varje student genererar ca 150 tkr i årliga intäkter.
Efter att några studenter klagat på betygsättningen inledde akademichefen Catherine Legrand utredning på utredning av Söilens undervisning. Samtidigt fråntogs han alla sina kurser. Då Söilen mestadels har undervisning i sin tjänst betydde detta i praktiken en form av avstängning.
Utredningarna handlar om rättssäkerheten vid examinering, påstådd diskriminering av asiatiska studenter och långsökta anklagelser om brister i förhållande till GDPR och etikprövning. Samtliga utredningar friar till slut Söilen. Den första finner dock att examineringsförfarandet inte varit optimalt. Efter att Söilen friats inleds ytterligare en inkvisitionsliknande ”öppen” utredning där syftet inte specificerades.
Vår bedömning var att det knappast är en tillfällighet att en lärare som rättar ”strängt” på kurser för internationella studenter råkar ut för olika utredningar och fråntas undervisningen, utan att det givetvis handlar om försök att få bort Söilen från kursen. Vi framhöll att högskolans agerande kan falla under begreppet kränkande särbehandling.
En aktuell extern utredning som ARW begärt ut från högskolan (nr 773) gick på vår linje och konstaterade att Söilen av Legrand utsatts för kränkande särbehandling. Utredningen, som gjordes efter att Söilen anmält Legrand för trakasserier, är mycket omfattande och enligt vår mening synnerligen gedigen.
Utredarna Lennart Hansson-Böe och Johan Edwardsson från firman Human & Heart finner att varje enskild situation som Söilen besvärat sig över visserligen inte varit tillräckligt graverande för att det ska röra sig om kränkande särbehandling. De menar också att ungefär hälften av situationerna inte varit objektivt kränkande då Legrand haft goda skäl att agera som hon gjorde. Emellertid kvarstår, anser de, fyra situationer där Legrand förtjänar kritik för sitt agerande. Dessa situationer sammantagna utgör enligt utredarna kränkande särbehandling.
En situation rör det faktum att Legrand i den första utredningen agerat såväl utredare som åklagare och domare. Utredarna kommer fram till att hon därmed bröt mot samtliga (sju!) gällande anvisningar för hur utredningar ska gå till. Utredarna finner det även allvarligt att delar av den första utredningen byggde på anonyma anklagelser, vilket de framhåller strider mot rättsstatens principer. De kritiserar också ryktesspridningen kring Söilens person samt det faktum att han avstängdes från undervisningen, vilket skedde på obestämd tid.
Utredarna skriver om de fyra allvarliga situationerna (sid. 56):
Det finns samtidigt ett återkommande mönster i dessa situationer som starkt talar för ett händelseförlopp där Catherine Legrand, antingen medvetet eller på grund av bristande kunskaper/skicklighet i sin chefsutövning, utsatt Klaus Solberg Söilen för handlingar som i en sammanvägd bedömning är att klassificera som kränkande särbehandling. Klaus Söilen har därmed riskerat att drabbas av ohälsa och/eller att hamna utanför arbetsplatsens gemenskap.
Men på landets högskolor kan även det mest osannolika bli en realitet. Rektor Susanna Öhman har nämligen i ett beslut från den 29 februari förklarat att utredningens slutsatser ska underkännas. Ärendet läggs därmed ner utan åtgärd.
Så här motiverar rektor beslutet:
Human & Heart bedömde i sin utredning att ingen av de tio situationerna i sig utgjorde kränkande särbehandling. Deras sammanvägda slutsats är ändå att kränkande särbehandling har förekommit eftersom fyra av dessa situationer bedömdes som gränsfall. Högskolans slutliga bedömning, baserad på den slutliga rapporten och Högskolans genomgång av den, är att Högskolan i sin sakgranskning har kunnat presentera information och juridiska bedömningar kring dessa situationer som utredarna inte haft tillgång till och som ger en delvis annan bild. Högskolans bedömning är därför att bevisläget för de fyra situationernas sammantagna allvarlighetsgrad har försvagats och därmed är den samlade bedömningen att det inte föreligger kränkande särbehandling.
ARW:s Erik J Olsson tycker att rektors agerande är uppseendeväckande:
– Frågan uppstår varför utredarna inte fått tillgång till denna påstått nya information och fått möjlighet att uppdatera utredningen därefter. Intrycket är att rektor kapat utredning för att kunna diskvalificera utredarnas slutsatser. Agerandet skadar allvarligt förtroendet för rektors förmåga att hantera ärendet sakligt och opartiskt.
– Rektors beslut blir ett i raden av negativa handlingar som drabbar Klaus Solberg Söilen och kan ses som ytterligare en kränkning. Att en rektor på detta sätt ansluter sig till den kränkande särbehandlingen av en medarbetare är fullständigt oacceptabelt, menar Olsson.
Tyvärr har ARW även fått andra indikationer på att kränkningarna mot Klaus Solberg Söilen fortsätter med oförminskad styrka och att de till och med intensifierats. Trots att Söilen frikänts på alla väsentliga punkter har han inte fått sin undervisning tillbaka. Hans situation ska dessutom ha försämrats ytterligare genom att han blivit av med ännu fler examinationsuppdrag.
Academic Rights Watch fortsätter att bevaka utvecklingen på den dysfunktionella högskolan i Halmstad. Mot bakgrund av den senaste händelseutvecklingen publicerar vi den externa utredningen i dess helhet här, här och här.
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦