Den som råkar illa ut inom högskolan upptäcker ofta till sin stora förvåning att det i ett demokratiskt land som Sverige saknas effektivt rättsligt skydd för akademiska och demokratiska rättigheter. Dels saknas det lagar och regler, dels finns det stora brister vad gäller möjligheten att få rätt gentemot arbetsgivaren. Om det bristande rättsliga skyddet och dess konsekvenser handlar veckans Youtube-klipp om hoten mot den akademiska friheten.
I vår Youtube-serie om hoten mot den akademiska friheten i Sverige har vi arbetat oss ner till det näst djupaste hotet: bristande rättsligt skydd för forskare och lärares centrala fri- och rättigheter. Grovt uttryckt anser vi att ett hot är djupare än ett annat om det förra orsakar eller förklarar det senare. Det bristande rättsliga skyddet förklarar en hel del andra hot som vi tagit upp. Exempelvis hade New Public Management (NPM), dvs. den grundlagsvidriga företagsstyrningen av högskolan, som vi identifierat som hot nr 3, inte varit möjlig om vi hade haft ett ordentligt tjänstemannaansvar därför att tjänstefelen då hade stått som spön i backen.
I Youtube-klippet konstateras att varken högskolan autonomi eller det kollegiala beslutsfattandet skyddas annat än rudimentärt i svensk författning.
– Det gör att närmast total regeringskontroll av all forskning och undervisning är möjlig i Sverige idag. Detta genom en regeringstillsatt rektor som sedan tillsätter alla andra chefer och sedan, direkt eller indirekt, beslutar i alla frågor. Som ARW:s dokumentation visat kommer vissa mindre tekniska högskolor farligt nära denna situation, säger Magnus Zetterholm på ARW.
En annan anmärkningsvärd lucka består i att rätten att undervisa efter eget samvete och bättre vetande inte skyddas i svensk lag. Det gör det t.ex. möjligt att genomföra olika ideologiska ingrepp i undervisningen, såsom föreskrifter om könskvoterad kurslitteratur.
– Ett uppmärksammat fall vid Lunds universitet visar vilka problem det kan ställa till med. Till skillnad från Sverige har de flesta europeiska länder, inklusive ofta kritiserade Ungern, ett rättsligt skydd för denna så kallade Lehrfreiheit, säger Zetterholm.
Även i de fall där det finns ett rättsligt skydd för en del av den akademiska friheten brister den faktiska tillämpningen och möjligheten att få upprättelse. Enskilda akademiker som t.ex. fått sin yttrandefrihet kränkt av cheferna har ingen reell möjlighet att få upprättelse i domstol därför att den finansiella risken är för stor. Det återstår att vända sig till något granskningsorgan, främst Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK).
– Såväl JO som JK är i princip tandlösa och kan väsentligen bara yttra lite kritik som högskolans chefer sedan förväntas rätta sig efter. Detta sker dessutom sällan, i mindre än 10 procent av fallen; de flesta ärenden utreds inte ens.
– Lägg därtill att en akademiker knappast kan räkna med någon hjälp ens från den egna fackföreningen, som ofta är svår att skilja från den arbetsgivare som begår kränkningen. Då har vi en situation där forskare och lärare som får sina akademiska rättigheter kränkta i Sverige idag kan bli väldigt, väldigt ensamma, säger Magnus Zetterholm på Academic Rights Watch.
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! ♦
Liknande ärenden
Hot nr 9 mot den akademiska friheten: politiska val av rektorer öppnar för ideologisk styrning
JO ger ARW rätt: Lunds universitet bröt mot yttrandefriheten i Molnár-ärendet
Statsvetare i Lund lägger ner kurs: tvingades använda könskvoterad kurslitteratur
Uppsala inför ny bedömningsgrund: medlem i Saco-S krav för att bli adjunkt
Ny brittisk studie: akademisk frihet i Sverige på europeisk bottennivå