Den kvinnliga forskare som förra året avskedades för påstått forskningsfusk, trots att hon friats i Arbetsdomstolen, meddelar nu ARW att hon stämmer dåvarande LU-rektor Torbjörn von Schantz för förtal. Den internationella människorättsorganisationen Civil Rights Defenders utreder för närvarande möjligheten att hjälpa henne. Torbjörn von Schantz agerande i ärendet föranledde i veckan dessutom en erinran från Justitieombudsmannen (JO) om vikten av saklighet och opartiskhet.
I dagarna blev det klart att den internationella människorättsorganisationen Civil Rights Defenders utreder möjligheten att företräda Linnéa Taylor i ett förtalsmål mot nyligen avgångne LU-rektor Torbjörn von Schantz. Den avskedade forskaren skriver i ett mejl till ARW att organisationen meddelat sitt beslut att överväga att hjälpa henne stämma von Schantz i domstol. Än så länge handlar det alltså om en avsiktsförklaring från Civil Rights Defenders sida och vissa förhandlingsfrågor återstår. Inget avtal har skrivits än men det hela bör stå klart inom ett par veckor.
Civil Rights Defenders är lokalt representerade på fyra kontinenter och stöds av flera stora finansiärer, bl.a. statliga organisationer och Postkodslotteriet. I styrelsen sitter bl.a. tidigare generalsekreteraren för Advokatsamfundet Anne Ramberg.
Bakgrunden är att Taylor fälldes för forskningsfusk av von Schantz men senare friades i Arbetsdomstolen efter att denna kallat flera expertvittnen. Detta hindrade dock inte von Schantz från att dels avskeda henne, dels gå ut i lokaltidningen Sydsvenskan med uppgiften att hon trots domstolsavgörande ska ha forskningsfuskat.
– Det är mycket glädjande att Civil Rights Defenders tar sig an det här för den akademiska friheten så viktiga fallet. Det är upprörande att en rektor med all den auktoritet som ämbetet innefattar fortsätter svärta ner en enskild forskare i medierna på det sätt som här skett även efter att hon fått rätt i domstol, säger ARW:s Magnus Zetterholm.
Torbjörn von Schantz menar att universitetets autonomi står på spel om en utomstående domstol får lägga sig i dess interna bedömningar av oredlighet då det är universitetet som besitter den nödvändiga sakkunskapen. Därför var det enligt von Schantz viktigt att agera på det sätt som skett.
Det bör dock påpekas att de sakkunniga som LU anlitat för att bedöma forskningsfusk aldrig uttalade sig i frågan. Att sakkunniga skulle ha kommit fram till att fusk skett är troligen den vanligaste missuppfattningen om detta ärende (att döma av diskussionen på Flashback, exempelvis). Sakkunniga konstaterade bara att det fanns vissa diskrepanser bland mätresultaten. I vissa fall är dessa ”svåra att förklara”. I andra fall kan de förklaras av att man mätt på lite olika sätt. Frågan om forskningsfusk lämnade man, som sagt, öppen. (För detaljer och dokumentation kring ärendet hänvisas till ”Liknande ärenden” nedan.)
När von Schantz pressats om att sakkunniga inte uttalade sig i fuskfrågan har han i Sydsvenskan lämnat uppgiften att de sakkunniga inte hade till uppgift att göra detta utan bara skulle göra en vetenskaplig bedömning. När ARW begärde ut nämndens direktiv i ärendet kunde vi dock konstatera att de sakkunniga faktiskt hade till uppgift att bedöma fusk. Så här står det i direktivet: ”The assignment of the expert is to review the material received and collected by the board, and together with any other circumstances assess whether or not research misconduct has taken place, based on the above regulations” (vår kursivering).
Det faktum att sakkunniga, trots att det hade till uppgift att utreda forskningsfusk, valde att inte uttala sig kastar en skugga över von Schantz påstående att universitetets uppfattning i frågan skulle vara mer vetenskaplig än Arbetsdomstolens.
Vidare är det besvärande att en myndighetschef lämnat en felaktig uppgift i medierna på ett sätt som är till nackdel för en enskild. ARW anmälde därför Lunds universitet 2020 till Justitieombudsmannen (JO) för bristande saklighet och opartiskhet. I dagarna meddelade myndigheten att man mot bakgrund av anmälan anser det befogat att erinra Lunds universitet om vikten av saklighet och opartiskhet.
I beslutet från den 29 mars (dnr 4032-2020) skriver Chefs-JO Elisbeth Rynning, inledningsvis:
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen (RF) ska domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Bestämmelsen ger uttryck för en allmängiltig offentligrättslig objektivitetsprincip som innebär att myndigheter inte får låta sig vägledas av andra intressen än de som myndigheten ska tillgodose, eller ta hänsyn till ovidkommande omständigheter.
Rynning går sedan in på vad detta betyder i det aktuella fallet:
I kravet på saklighet ligger också att myndigheten ska vinnlägga sig om att fakta och sakförhållanden redovisas korrekt. Det är inte tillräckligt att myndigheten rent faktiskt iakttar saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. De bör även agera på ett sätt som inte ger intryck av att de är osakliga eller partiska.
Rynning finner emellertid inte tillräckliga skäl att yttra kritik utan nöjer sig med en erinran:
”Jag finner inte tillräcklig anledning till annan åtgärd än att erinra om den nu nämnda regleringen”, skriver Elisabeth Rynning, som meddelar att hon ska skicka en kopia av anmälan med bilagor samt beslut till rektorn för Lunds universitet ”för kännedom”.
– Vi hade hoppats att JO skulle rikta kritik mot universitetet. Nu blev det en erinran istället, vilket är den lägre formen av tillsägelse, men med tanke på hur få anmälningar som leder till någon form av reprimand från JO är detta trots allt en seger för oss men framför allt för Linnéa Taylor, säger Magnus Zetterholm på Academic Rights Watch.
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦
Liknande ärenden
Härvan kring avskedad LU-forskare växer: frias från forskningsfusk även av nationell nämnd
JK-beslut: LU-rektors anklagelser om forskningsfusk i Sydsvenskan skyddas inte av meddelarfriheten
ARW JO-anmäler LU-rektor: far med osanning om sakkunnigas uppdrag