Rättsliga krav till trots visar sig den officiella publikationsstatistiken från UKÄ inte vara könsuppdelad. ARW kontaktade därför granskningsmyndigheten för att få en förklaring. En rad empiriska studier indikerar att kvinnliga forskare är mindre produktiva än manliga på gruppnivå, vilket problematiserar regeringens krav på större andel kvinnliga professorer.
Academic Rights Watch har varit bland de få i Sverige som vågat lyfta den känsliga frågan om kvinnliga och manliga akademikers produktivitet. Detta i ljuset av flera empiriska undersökningar som indikerar att kvinnliga forskare som grupp är mindre produktiva än manliga forskare som grupp, vilket givetvis är förenligt med att många kvinnor tillhör våra mest produktiva forskare.
Exempelvis gjorde KTH-bibliometrikern professor Ulf Sandström nyligen en rankning av de 100 bästa forskarna i landet inom åtta olika områden baserat på produktions- och citeringspoäng. Studien publicerades 2019 i tidskriften Fokus. Andelen kvinnor i hela populationen av svenska forskare är 44 procent. Av topprestationerna, det vill säga de 800 mest produktiva, var 29 procent kvinnor. Av de 10 mest produktiva inom varje ämne var bara 13 procent kvinnor.
De förklaringar som lagts fram är bl.a. att kvinnor tenderar att värdera andra saker i livet och att mäns personlighetsdrag statistiskt sett är mer extrema. Det finns fler högt begåvade och väldigt företagsamma män men också fler underbegåvade och mindre energiska. ARW har, med hänvisning till sociologisk teori, föreslagit att kvinnodominans inom ett ämne kan leda till en ”feminin kultur”, som värderar livskvalitet och en trevlig arbetsmiljö högre än produktivitet och konkurrens, vilket i sin tur skulle kunna leda till en nedåtgående produktivitetsspiral på systemnivå, dvs. även för män.
Frågan är av synnerlig vikt då det sedan flera år funnits ett politiskt krav att öka andelen kvinnliga professorer vid våra lärosäten. Forskningen ovan tyder på att denna politik är behäftad med ett dilemma som allmänhet och beslutsfattare i så fall borde informeras om. Det kan nämligen vara så att regeringens politik på jämställdhetsområdet samtidigt gör svensk vetenskap mindre produktiv. Är detta i så fall god användning av skattemedel?
Som ARW noterat är det mycket riktigt så att antalet publikationer vid våra lärosäten sedan några år tillbaka visar en tendens till avmattning och t.o.m. nedgång, samtidigt som andelen kvinnliga forskare och professorer stadigt ökar. Covid 19 har påskyndad nedgången, men tendensen fanns redan innan.
Det är alltså av största betydelse för svensk forsknings framtida konkurrenskraft att ta reda på hur det verkligen förhåller sig.
Men kontrasten mellan frågans vikt och beslutsfattares ointresse kunde knappast vara större. Det finns idag inget tecken på att någon makthavare inom svenskt utbildningsväsen ens vågat tänka tanken att det skulle kunna röra sig om ett dilemma, än mindre försökt få frågan ordentligt genomlyst.
Frågan ligger således tillsvidare utanför åsiktskorridoren.
Det visar sig nu också att en genomlysning försvåras av det faktum att den officiella publikationsstatistik som presenterats av Universitetskanslerämbetet (UKÄ) utgör en anomali i den annars så könsfixerade högskolevärlden: den är nämligen inte könsuppdelad. Kön finns visserligen markerat som en kolumn i Excel-data, men denna har lämnats tom. Detta trots krav i förordning på att alla offentlig statistik ska vara könsuppdelad om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta (§ 14 förordning 2001:100 om den officiella statistiken).
Betyder det att det plötsligt saknas intresse för kön?
ARW:s Erik J Olsson vände sig till en handläggare på UKÄ för att svar på frågan. Denne visade sig vara väl medveten om problematiken.
– Vi har under lång tid försökt att hitta en lösning (i princip sedan vi involverades i arbetet med Swepub) så att vi skulle kunna redovisa publikationer uppdelat per kön, skriver handläggaren.
– Teoretiskt skulle det vara möjligt givet den data som (ska) finnas i Swepub. Detta skulle dock kräva metoder för att matcha författarnamn till kön (finns förstås forskare som gjort detta i olika sammanhang). Vi bedömer att namndata inte håller tillräckligt hög kvalitet i dagsläget för att det skulle vara genomförbart på ett ändamålsenligt sätt. Att högskolan är så pass internationell som den är gör det förstås ännu mer komplicerat.
– Vi har tittat på alternativa metoder för att komma runt det här problemet men än så länge inte hittat en tillfredställande lösning. Den kanske mest realistiska lösningen vore att uppgift om kön rapporteras in av uppgiftslämnarna till Swepub. Detta skulle förstås innebära rätt omfattande handpåläggning i flera fall (särskilt för att klassa publikationer retroaktivt) men det är inte omöjligt att det är där vi kommer landa i framtiden.
– Skälet till att vi inte publicerar könsuppdelade uppgifter är alltså att det inte är möjligt i dagsläget. Tyvärr ska sägas. Kan tillägga att både vi och även Vetenskapsrådet vid upprepade tillfället signalerat att det skulle vara önskvärt att Swepub skulle kunna användas för könsuppdelad publikationsstatistik. När det gäller exceloutput så är våra system byggda så att kön alltid finns med som en variabel i databasen. Det är alltså därför kön finns med som en variabel i uttaget.
Genom att inte könsuppdela publikationsstatiken befinner sig UKÄ i en rättslig gråzon, särskilt med tanke på att det knappast rör sig om ett olösbart problem. Detta är särskilt besvärande för en granskningsmyndighet i vars uppdrag ingår att granska andra myndigheters (högskolornas) rättstillämpning. Här finns således ett behov att sopa rent framför eget hus.
Då frågan kan ha stor betydelse för svensk högskolepolitik uppmanar ARW nu UKÄ att skyndsamt lyfta den till högsta nivå inom myndigheten så att en seriös undersökning kan göras. Denna bör utmynna i en konkret handlingsplan för hur könsuppdelad publikationsstatistik inom en snar framtid ska kunna presenteras för allmänheten.
EJO/MZ
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦
Liknande ärenden
Avbruten professorsrekrytering i Uppsala: fakultetsanställda kan ha manipulerat rektor
Krönika av Lotta Knutsson Bråkenhielm: Är ojämn könsfördelning ett jämställdhetsproblem?