ARW:s avslöjande att rektor kallat en egen linjechef till professor utan sakkunnigbedömning blev en riksnyhet och ledde till att den inblandade dekanen avgick. KTH fick sedan ”allvarlig kritik” av Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som krävde skärpta rutiner inför framtida kallelser. Även n-ordsaffären i Uppsala utmynnade efter vår granskning i krav på förbättrad hantering från UKÄ:s sida. 

Det har blivit dags att sammanfatta Academic Rights Watch verksamhet under 2022.

Som vanligt har vi engagerat oss i ett antal principiellt viktiga ärenden. Bland dessa märks inte minst:

– KTH-kallelsen av en egen linjechef till professor utan sakkunniggranskning

– Flera fall där yttrandefriheten för forskare och lärare begränsats

– Etikprövningshaveriet som gjort att forskare nu riskerar böter eller fängelse för brister som tidigare ansågs bagatellartade

Vårt avslöjande om kallelsen blev en riksnyhet med bl.a. stort reportage i tidningen Fokus. Granskningen ledde till att den inblandade dekanen valde att avgå samt interna protester på KTH. Efter en anmälan från en lärare riktade Universitetskanslerämbetet (UKÄ) allvarlig kritik mot lärosätet, med krav på skärpta rutiner som lärosätet nu måste implementera. Såväl UKÄ som en extern juridisk expert bekräftade väsentligen ARW:s kritik.

De yttrandefrihetsfall vi tagit upp rör främst den s.k. n-ordsaffären vid Uppsala universitet men även det nya rättsliga kravet att använda det könsneutrala pronomenet ”hen” om alla som så önskar. Kravet gäller efter ett avgörande från Diskrimineringsombudsmannen (DO) tidigare i år. N-ordsaffären anmälde vi till UKÄ för något år sedan. Resultatet, som kom i år, blev att myndigheten fann en rad brister i hanteringen med fokus på bristande transparens. Återigen krävde UKÄ förbättrade rutiner av lärosätet i fråga.

Magnus Zetterholm menar dessa ärenden visar att Academic Rights Watch har en unik roll att spela inom den svenska högskolan:

– Andra pratar om akademisk frihet, vi gör skillnad. Det som gör oss unika är att vi tar upp och dokumenterar konkreta fall och att granskningen faktiskt leder till personella förändringar, skärpta rutiner och förhoppningsvis bättre beslutsfattande, säger Zetterholm.

– Det är först i det konkreta fallet som det avgörs vem som verkligen är för den akademiska friheten. Det finns många som tycker att akademisk frihet är bra i princip, men när det kommer till kritan och någon verkligen får sina rättigheter kränkta är de tysta eller kommer med olika bortförklaringar, säger Magnus Zetterholm.

Till avdelningen yttrandefrihet hör även vårt uppmärksammade avslöjande om hur kulturpersonligheten Alexander Bard deplattformerades på en kognitionskonferens i Linköping. När det gäller sådan ”cancelkultur” anser vi, liksom tidigare, att högskolorna och dess parter borde förbinda sig till en yttrandefrihetspolicy liknande den som antagits av en rad amerikanska lärosäten (”Chicago Statement”).

Under året JO-anmälde vi såväl hen-affären som etiknämnden ÖNEP, som enligt vår bedömning har en stark politisk slagsida åt vänster. Båda avslogs utan närmare utredning. JO avslår 50% av alla anmälningar på samma sätt. Bara ca 7% leder till någon form av kritik.

Vi tog också upp den tvivelaktiga behandlingen av en professor i Uppsala samt en lektor i Lund som förbjudits söka forskningsmedel. Den senare har vi bistått i utarbetandet av en UKÄ-anmälan som kan vara den första som testar den lag om akademisk frihet som stiftades förra året. Ytterst gäller detta principiellt viktiga ärende avvägningen mellan arbetsmiljö och akademisk frihet. Vi menar att högskolorna efter tillkomsten av den nya lagen måste åtminstone beakta den akademiska friheten innan ingrepp görs i en enskild lärares rättigheter i arbetsmiljöns namn. Annars riskerar den nya lagen att bli en ren papperstiger utan konkret betydelse för högskolornas praktik. Vår förhoppning är att UKÄ kommer till samma slutsats.

Academic Rights Watch pris till Johan Gärdebo

ARW utdelade utdelade under året stiftelsens pris för akademisk frihet till Johan Gärdebo. I vårt inlägg skrev vi:

Forskaren Johan Gärdebo försökte under lång tid få till stånd en intern principdebatt efter att hans förslag på extern mentor inte ansågs vara en bra match ’utifrån postkoloniala och intersektionella perspektiv’. Ledningens ointresse gjorde att han till slut skrev en mycket uppmärksammad artikel i Aftonbladet. För sina insatser får Gärdebo nu Academic Rights Watch pris för akademisk frihet.

Pristagaren, som för närvarande belönas med 10 000 kr, ska vara en person som särskilt utmärkt sig genom att främja den akademiska friheten i Sverige. Priset ska normalt delas ut till någon som därvid tagit någon form av personlig risk och visat modet att stå upp för en grundläggande princip, snarare än etablerade personer som redan har säkra positioner, makt och inflytande.

Medlemmar i ARW publicerade under året sex debattartiklar, ibland gemensamt med andra skribenter. Bland dessa återfinns exempelvis en replik till Malmö universitets rektor angående den nye utbildningsministerns utspel mot cancelkultur. Till skillnad från Kerstin Tham ställer sig ARW bakom förslaget om en utredning.

Vi blev också intervjuade i en rad sammanhang samt deltog i paneldebatter, senast under evenemanget Battle of Ideas på Accelerator vid Stockholms universitet.

Vår jämställdhetskrönikör Lotta Knutsson Bråkenhielm skrev flera uppskattade för vår svenska webbplats, där hon bl.a. avslöjade hur Jämställdhetsmyndigheten bortser från arbetsplatser med kvinnlig dominans. Endast manlig dominans anses problematisk. Ett stort tack för dina noggrant dokumenterade analyser, Lotta! Andra krönikörer under året var (utöver ARW-medlemmar): Göran Adamson, Per Bauhn, Inger Enkvist, Svante Nordin, Marianne Stidsen och Klaus Solberg Söilen. Tack även till er!

ARW:s webbplats hade under 2022 knappt 50 000 unika besökare och 110 000 sidvisningar. Enligt Googles analysprogram var 42% av användarna kvinnor. Det mest lästa inlägget var det första om KTH-kallelsen, som hade 7 000 unika läsare. Demografin förändrades märkbart under året, och tyngdpunkten ligger nu på läsare i åldern 25-55 år, där man får förmoda att de flesta är aktiva forskare och lärare.

Vad är ARW?

Vår profil kan sammanfattas i att vi är unika, offensiva, oberoende och konsekvensneutrala. Vi är i grunden det enda organet som bevakar den akademiska friheten i Sverige genom att ta upp konkreta fall och fullständigt dokumentera dessa. Vi publicerar namn på de agerande cheferna samt markerar, i de fall det är berättigat, namnen med s.k. taggning för maximal synlighet på nätet (”virtuellt ämbetsansvar” i avsaknad av legalt ämbetsansvar). Vi är oberoende av olika politiska och andra särintressen och representerar allmänintresset utgående från internationella överenskommelser, främst UNESCO:s rekommendationer för högre utbildning (1997). Vi är konsekvensneutrala och viker inte från våra principer även om det vi gör är obekvämt och upprör vissa. Vårt mål: en fri akademi där vi inte längre behövs.

Våra huvudsakliga aktiviteter är: inlägg på webbplatserna (svensk/internationell sajt), publicering av krönikor av framträdande svenska och nordiska intellektuella, debattartiklar i dagspressen, intervjuer i dagspressen/radio/andra sammanhang, föreläsningar och intervjuer på Youtube, externa föredrag/deltagande i paneldebatter och liknande, anmälningar till högskolor eller rättsvårdande myndigheter. samt rådgivning/meningsutbyte med lärare, studenter och andra som hör av sig.

Insamlingsstiftelsen Academic Rights Watch styrelse bestod under 2022 av professor Erik J. Olsson (ordförande), docent och universitetslektor Magnus Zetterholm (kassör), professor Guy Madison, docent och universitetslektor Jens Stilhoff Sörensen och docent och universitetslektor Karin Hedner Zetterholm. Lokala representanter var professorerna Gerd Haverling (Uppsala) och Lotta Stern (Stockholm).

Donera till ARW!

Vi vill tacka alla som donerat till oss under året, inte minst dem som sätter av summa till oss varje månad. Samtidigt uppmanar vi fler att donera. Vi är beroende av donationer för att kunna driva vår verksamhet (kostnader för stiftelse, webbplats, teknisk utrustning för Youtube-inspelning mm). Alla medel går oavkortade till verksamheten och ingen form av ersättning utgår till styrelsen. Det är lätt att bli månadsgivare via Patreon. Det går också utmärkt att använda bankgiro (5072-3568) eller Swish (1230820035).