Finns det ett samband mellan hur mycket akademisk frihet lärare och forskare har och var universitetet placerar sig på Times-rankningen? En ny studie av den brittiske utbildningsforskaren Terence Karran indikerar att så är fallet. Lärare vid de högst rankade brittiska lärosätena svarade genomgående att de har mer akademisk frihet är lärare vid de lägst rankade lärosätena, såväl vad gäller forskning som undervisning. De högst rankade åtnjuter också en högre grad av autonomi och kollegialt styre.
ÖNH underkänner Uppsala-tillsättning i rasismforskning: ”sakkunnigas bedömningar inte självständiga”
Det var de sakkunnigas mejlkonversationer som till slut gjorde att Överklagandenämnden för högskolan undanröjde den ifrågasatta anställningen som forskarassistent i rasismforskning vid Uppsala universitet. Mejlen visar att sakkunniga samordnat sina utlåtanden och alltså inte agerat självständigt, i strid med universitetets egen anställningsordning. Klagande var Tobias Hübinette, som även yrkat på jäv. Utgången föranledde ÖNH att inte göra någon prövning av jävsfrågan.
ARW svarar naturvetardekan om ESS-professuren: ”missförstår sakkunnigas uppgift”
ARW:s uppmärksammade inlägg om en professor i fysik med anknytning till prestigeanläggningen ESS är ”gravt missvisande, och innehåller flera halvsanningar och uppenbara felaktigheter”. Det skriver dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten Sven Lidin i ett genmäle. Men ARW:s Erik J Olsson menar att Lidins kritik är missriktad och att han missförstått de sakkunnigas roll.
Lundafysiker baxar igenom kvinnlig ESS-professor: inte i tätgruppen för någon sakkunnig
Är det meriter eller kön som avgör vem som blir fysikprofessor i Lund och får använda dyra forskningsanläggningar? Frågan inställer sig efter det att Fysiska institutionen anställt en kvinnlig professor som ingen av de tre sakkunniga ansåg tillhöra tätgruppen. Professuren är nära knuten till flaggskeppen ESS och MAX IV. Intrycket kan uppstå att universitetet saknar den meritokratiska anställningskultur som stora internationella forskningsanläggningar förutsätter.
Academic Rights Watch riktar allvarlig kritik mot KTH: inskränker studenters yttrandefrihet
Vissa uttalanden som personer ur KTH:s ledning gör på en ljudinspelning med anledning av att en student anklagats för att kränka andra studenter kan förstås som att studenter vid KTH inte har rätt till yttrande- och åsiktsfrihet. Detta strider mot svensk grundlag och mot de akademiska principer som bör råda vid ett lärosäte. Den slutsatsen drar Academic Rights Watch, som riktar allvarlig kritik mot högskolan.
Studier visar: #akademiuppropet avleder uppmärksamheten från högskolans djupare problem
Akademiuppropet visade att sexuella trakasserier förekommer ofta inom högskolan. Därför måste det nu till kraftfulla politiska grepp för att komma tillrätta med problemet (läs jämställdhetsintegrering). Sant? Nej, tvärtom: flera statliga undersökningar visar entydigt att sexuella trakasserier knappt förekommer på högskolan. Däremot uppger i en ny studie 18,3 procent av de tillfrågade att de har praktiserat självcensur på grund av sina akademiska åsikter, och hela 60 procent att de, mot bakgrund av kravet att söka externa medel, inte längre befattar sig med de forskningsfrågor som de anser mest relevanta. ARW reder ut och föreslår omprioriteringar.
ARW-TV med Terence Karran: bristande akademisk frihet gör Sverige oattraktivt för unga forskare
Unga ambitiösa akademiker måste fråga sig om de verkligen vill jobba i Danmark eller Sverige, där den akademiska friheten är uppenbart begränsad. Det säger den brittiske utbildningsforskaren Terence Karran i en intervju med ARW:s Erik J Olsson. Karrans forskargrupp har mätt hur mycket akademisk frihet lärare och forskare har inom EU. Forskningen har bl.a. lett till ändringar i den danska lagstiftningen.
Fallet Hübinette: Uppsala-tjänst i rasismforskning blottlägger rekryteringsproblemen inom högskolan
Hur rekryterar man bäst inom det egna nätverket och samtidigt ger sken av att processen varit öppen och objektiv? Välj sakkunniga bland forskare som är knutna till verksamheten. Gör sedan en ”kvalitativ bedömning” som bortser från objektivt konstaterbara tecken på skicklighet. På så sätt kan en kandidat inom nätverket som knappt publicerat något ges företräde framför betydligt mer meriterade och internationellt uppmärksammade forskare. Vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CEMFOR) ledde ett sådant förfarande nyligen till rekryteringen av sambon till en forskare i centrets vetenskapliga råd.
ARW analyserar: grundlagsbrott när Stockholms konstnärliga högskola trotsar Överklagandenämnden
Att få rätt av Överklagandenämnden för högskolan är inte en garanti för att faktiskt få en chans på den anställning som överklagades. Åtminstone inte om saken gäller en professorstillsättning vid Stockholms konstnärliga högskola. Högskolan har tagit fasta på en dom i Arbetsdomstolen, där intrycket uppstår att NPM-visionen om att avskaffa överklaganderätten för anställningar inom staten förverkligats rättsvägen. ARW analyserar här problematiken och placerar in den i ett större sammanhang.
JO ger ARW rätt: Lunds universitet bröt mot yttrandefriheten i Molnár-ärendet
Det går inte längre att hänvisa till arbetsmiljön för att inskränka lärares och forskare yttrandefrihet. Det är innebörden i ett viktigt aktuellt avgörande från Justitieombudsmannen (JO) där JO uttalar kritik mot Lunds universitet. Bakgrunden är en anmälan från Academic Rights Watch angående en kvinnlig professor i tyska som fick yttrandefriheten beskuren av sina chefer vid Humanistisk fakultet.
ARW svarar Konstfacks rektor: ”underminerar förtroendet för myndigheten”
Konstfacks rektor Maria Lantz går nu till angrepp mot Academic Rights Watch, vilket sker på högskolans hemsida. Detta efter att ARW JO-anmält henne som ansvarig myndighetschef i samband med tillsättningen av en professur där det krävs att innehavaren utövat ”normkritik” i sitt konstnärskap. Men Lantz’ argumentation är osaklig och partisk och underminerar förtroendet för henne som myndighetschef, konstaterar ARW, som nu överväger ytterligare en JO-anmälan.
Efter kravet på ”normkritik” för att bli professor: ARW JO-anmäler Konstfacks rektor för grundlagsbrott
Academic Rights Watch anmäler nu Konstfacks rektor för brott mot grundlagarna. Detta efter att Konstfack utlyst en professur i visuell kommunikation med krav på att den som kan komma ifråga måste ha utövat ”normkritik” i sitt konstnärskap. ARW konstaterar i anmälan att kravet bl.a. strider mot grundlagens föreskrift att statliga tjänster ska tillsättas på saklig grund.
Sökande till professur vid Konstfack utesluten av politiska skäl: var inte tillräckligt ”normkritisk”
Om du funderar över en framtida professur vid Konstfack bör du redan nu välja rätt politisk uppfattning. Den signalen sänder en aktuell tillsättning av en professur i visuell kommunikation. En sökande, som redan är professor i ämnet i Tyskland, ansågs inte vara tillräckligt ”normkritisk” för tjänsten. ARW varnar för den politisering som blir följden av Konstfacks policy att kräva normkritik, i den snäva mening som här avses, av sökande till akademiska tjänster, vilket gynnar kandidater med viss politisk uppfattning.
ARW lanserar internationell sajt: ”svenska akademiker behöver omvärldens stöd”
Trots att den bristande akademiska friheten i Sverige får allt mer uppmärksamhet i medierna har den nödvändiga politiska korrigeringen uteblivit. Våra akademiker behöver omvärldens stöd i en tid då deras rättigheter och samhällsfunktion ifrågasätts. Därför lanserar ARW nu en internationell sajt med ett urval ärenden i engelsk bearbetning. Det första tar upp det uppmärksammade fallet med lektorn och docenten Johan Lundberg vid Stockholms universitet, som efter sin kritik av postmodernism och svensk identitetspolitik inte fick bli professor.
Från ”rättshaverister” till ledarskribenter: 2017 året då ARW kom in från kylan
Året inleddes med att vi blev anklagade för att vara ”rättshaverister” i Universitetsläraren och avslutades med att vi publicerade på ledarsidan i SvD. Vi kunde notera en 50-procentig ökning av antalet besökare till vår sajt. Samtidigt var stödet från de rättsvårdande myndigheterna under året fortsatt svagt, och det dök upp flera nya konkreta hot mot den akademiska friheten.
