Att i sin forskning påtala brister i underlaget för stora politiskt beslutade satsningar kan innebära ett högt personligt pris och i värsta fall betyda slutet för forskarkarriären. Det illustrerade vår granskning av två av våra mest uppmärksammade fall: behandlingen av … Fortsätt läsa
När ekonomen Christian Sandström, känd för sin obekväma kritik av ”gröna bubblor”, väntade på sin befordran till professor i Jönköping fick han istället beskedet att kraven hade höjts. I ett aktuellt reportage om fallet i Dagens Industri fick Sandström emellertid … Fortsätt läsa
I ett aktuellt föredrag i riksdagens förstakammarsal framhöll Erik J Olsson att det skett en positiv utveckling på senare tid och att medvetenheten om den akademiska frihetens betydelse ökat hos allmänheten. Men han konstaterade samtidigt att det finns åtskilligt kvar … Fortsätt läsa
Medan Anna Kinberg Batra straffades för sina överträdelser, påvisar granskningar att liknande regelbrott sker frekvent inom universitetsvärlden – oftast utan konsekvenser. Många högskolechefer kringgår anställningsregler utan risk för disciplinära åtgärder, vilket skapar en selektiv rättvisa och utmanar den akademiska friheten.
I det aktuella förslaget på ny forskningsetiklag ska lärosätena få till uppgift att pröva vilken forskning som ska undantas från etikprövning. Låter det paradoxalt? Academic Rights Watch tittar i detta inlägg på hur den nya lagen är tänkt att åtgärda … Fortsätt läsa
Är det en slump att det inte längre finns några spår av den ena parten i en av Sveriges Lantbruksuniversitet mest långdragna och infekterade vetenskapliga konflikter? Mats Hagner var professor vid SLU fram till pensioneringen 1999 varpå han fortsatte att … Fortsätt läsa
När en forskargrupp vid Lunds universitet i samarbete med aktivistgruppen Lund Academics for Palestine bjöd in en känd Israelkritiker som föreläsare uppstod intrycket att universitetet tagit politisk ställning i en internationell konflikt.
Att sätta sanningssökandet som främsta kärnvärde är inte konservativt och bakåtsträvande utan bästa sättet att hävda rätten till akademisk frihet, skriver Lotta Stern, professor i sociologi vid Stockholms universitet och VD för forskningsinstitutet Ratio.
Vanliga påståenden om bristande jämlikhet i akademin är bristfälligt underbyggda men har uttryckts så ofta och så tvärsäkert att de kommit att gälla som sanningar. Det gör det svårt att identifiera sig som feminist, skriver Academic Rights Watch jämställdhetskrönikör.
Akademisk verksamhet har alltid byggt på konsensus. Men när konsensus måste inhämtas varje månad eller åtminstone kvartal dras skruven åt.
I Gareth Williams senaste bok On Ovid’s Metamorphoses, föreslås Ovidius vara en vägvisare i en osäker tid. Trots Metamorfosernas värde och dess betydelse genom århundraden, påverkas dess undervisning vid Columbia University av moderna fenomen som Donald Trump, #metoo och BLM-rörelsen. … Fortsätt läsa
Enligt en aktuell amerikansk studie tycks censur av forskning ha ökat på senare tid, samtidigt som motivet att explicit censurera av prosociala skäl blivit allt vanligare, exempelvis för att skydda grupper som anses utsatta. Hur påverkar det forskningens objektivitet och … Fortsätt läsa
I ett aktuellt inlägg i Uniavisen riktas allvarliga anklagelser mot Marianne Stidsens bok om samtycketslagstiftningen. Men Uniavisen vägrar publicera Stidsens replik, med hänvisning till att ”texten inte lever upp till Uniavisens publicistiska principer”. I denna sommarkrönika återges repliken exklusivt för … Fortsätt läsa
Det krävs inte mycket för att bli klassad som besvärlig av ledningen på våra mindre högskolor; det räcker att man inte applåderar deras sätt att leda lärosätet. Det skriver Klaus Solberg Söilen, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad, i … Fortsätt läsa
I ett reportage i SvD varnade ARW:s Erik J Olsson och Magnus Zetterholm för att en alltmer kvinnodominerad högskola går ut över kvaliteten på forskningen. I en kommentar på SvD Kulturdebatt menade Bo Rothstein att Statsvetenskapen i Göteborg lyckats kombinera … Fortsätt läsa
