Att ta till rättsliga medel för att tysta ner en kritiker kan bli dyrare än man tror. Det visar fallet med Tobias Hübinette som efter att han i sociala medier kritiserat en tillsättning av en tjänst vid CemFor i Uppsala pressades att avpublicera inläggen – med hot om rättsprocesser om han vägrade. Enligt ARW:s källa har parterna i dagarna nått en uppgörelse som innebär att Hübinette visserligen avpublicerar inlägg men där motparten samtidigt får bära den större delen av advokatkostnaderna.
Genusforskare i Karlstad klagade på ersättning: tvingades arbeta efter stämpelur
Att klaga på ledningsbeslut är inte riskfritt vid Karlstads universitet. När genusforskaren Ramona Ivener gjorde det blev hon belagt med reglerad arbetstid enligt stämpelursprincipen – med hennes motpart i konflikten som övervakare. Situationen ledde till slut att hon köptes ut från Karlstads universitet, trots en mångårig uppskattad lärargärning på lärosätet. Ärendet illustrerar mycket av det vi sett i tidigare ärenden, där bl.a. partiska interna utredningar av kränkande särbehandling blir en del av själva kränkningen.
ARW svarar kritiker: konsekvensneutralt försvar av akademisk frihet ingen ”högeragenda”
Academic Rights Watch har inte undgått att notera att det på senare tid förekommit kommentarer på sociala media med påståenden om att ARW skulle vara ”höger” eller ”konservativt”, vilket skulle strida mot vår målsättning att vara partipolitiskt neutrala. Därför publicerar vi här ett särskilt inlägg med ett klargörande av ARW:s syfte och strategi.
Hot nr 1: Sveriges hyperfeminina kultur största hotet mot den akademiska friheten
Enligt tongivande sociologisk forskning är Sverige troligen det mest feminina landet i världen. Tidigare har högskolan varit huvudsakligen mansdominerad men nu ser vi en omfattande feminisering av kulturen på lärosätena. I veckans Youtube-klipp förklarar ARW:s Erik J Olsson varför denna utveckling är det största hotet mot den akademiska friheten.
Uppsala står emot trycket: DNA-pionjär felaktigt utpekad som ”rasist” fortsatt hedersdoktor
Uppsala universitet meddelar nu Academic Rights Watch att man inte kommer att frånta nobelpristagaren James Watson hans hedersdoktorstitel. Frågan restes i Upsala Nya Tidning efter det att Watson i en TV-intervju upprepat tidigare påståenden om samband mellan ras och intelligens, vilket gjorde att hans amerikanska laboratorium drog tillbaka hans hederstitlar och avbröt kontakten. ARW anser att Watsons uttalanden i sitt sammanhang inte kan anses vara rasistiska och att Uppsala universitet hanterat situationen med bibehållen integritet och trovärdighet.
Sökande till SU-lektorat fick ”korrigera” sakkunnigutlåtande: blev förstaplacerad
Vid en tillsättning av ett lektorat i portugisiska vid Stockholms universitet tilläts en sökande påverka sakkunnigutlåtandena, vilket dessutom skedde bakom ryggen på övriga sökande. Det ledde till att personen blev förstaplacerad och sedan fick tjänsten. Han kvarstår i skrivande stund på sin tjänst trots att anställningsbeslutet undanröjts av Överklagandenämnden. Som ARW kan avslöja fanns det andra omständigheter som kastar ytterligare tvivel på universitetets förmåga att anställa på ett sätt som uppfyller akademiska och rättsliga krav.
Hot nr 2 mot akademisk frihet: svagt juridiskt skydd när forskares och lärares rättigheter kränks
Den som råkar illa ut inom högskolan upptäcker ofta till sin stora förvåning att det i ett demokratiskt land som Sverige saknas effektivt rättsligt skydd för akademiska och demokratiska rättigheter. Dels saknas det lagar och regler, dels finns det stora brister vad gäller möjligheten att få rätt gentemot arbetsgivaren. Om det bristande rättsliga skyddet och dess konsekvenser handlar veckans Youtube-klipp om hoten mot den akademiska friheten.
Normkritisk Konstfack-sakkunnig exkluderar manliga sökande: hade ritat ”machokonst”
Academic Rights Watch förundras över ett aktuellt sakkunnigutlåtande från Konstfack där manliga sökande till en professur i Visuell kommunikation marginaliseras som grupp därför att deras konst anses vara för maskulin. Vi varnar för att Konstfacks krav på normkritik och normkreativitet hos innehavaren av professuren förstås på ett sätt som i praktiken diskriminerar män.
Hot nr 3 mot akademisk frihet: New Public Management och målstyrning urholkar kollegial kvalitetskontroll
New Public Management innebär att högskolorna styrs som om de vore privata företag. Istället för kollegial kvalitetskontroll ska kvaliteten säkras genom så kallad målstyrning. I veckans Youtube-klipp om hoten mot den akademiska friheten förklarar Academic Rights Watch ordförande professor Erik J Olsson varför detta leder till låg kvalitet inom forskning och utbildning.
Efter doktorandens kamp för rättvisa: Uppsala antar Vancouver-reglerna för medförfattarskap
Uppsala universitet har nyligen antagit de s.k. Vancouver-reglerna som bl.a. innebär att man måste ha gjort ett konkret bidrag för att kunna hävda medförfattarskap. Men intrycket att initiativet kom från universitetets ledning bedrar. Som ARW kan avslöja antogs policyn efter att en doktorand, trots fakultetens och administrationens kompakta motstånd, anmälde sin prefekt för att denne tagit åt sig äran för en del av hennes arbeten. I den utredning som följde fick doktoranden i huvudsak rätt men det konstaterades samtidigt att universitetet saknade en policy på området samt att en sådan därför borde införas.
Hot nr 4 mot akademisk frihet: politiskt skolade politiker saknar förståelse för forskningens villkor
Den nya regeringen Löfven är inte mer förtrogen med vetenskapligt kunskapsinhämtande än vilken annan sammanslutning som helst. Det leder till en brist på förståelse för forskningens villkor. Effekten är årtionden av akademiskfientliga reformer. Det konstaterar Academic Rights Watch i veckans Youtube-klipp i serien om hoten mot den akademiska friheten i Sverige.
Rasismforskare i Uppsala slår tillbaka mot kritiker: hotar polisanmäla Hübinette för ”förtal”
Att i sociala medier kritisera en akademisk tillsättning kan straffa sig. Det har Tobias Hübinette fått erfara sedan han på sociala medier haft synpunkter på hur det gick till när en tjänst i rasismforskning tillsattes vid CemFor i Uppsala. Forskaren som fick tjänsten hotar nämligen genom advokat att stämma Hübinette för ”förtal” om denne inte gör långtgående eftergifter. Bl.a. måste han betala ersättning till forskaren. ARW oroas över att akademiska systemkritiker i framtiden inte vågar framföra sina synpunkter, även om de är välgrundade, av rädsla för att, under hot om rättsprocesser, pressas på pengar.
Kraftig ökning av ARW-läsare 2018: inlägg spreds av Jordan B Peterson
2018 var året då Academic Rights Watch uppmärksammades internationellt av 50 000 läsare i främst engelskspråkiga länder. Huvudorsaken var att den kanadensiske psykologiprofessorn, Jordan B Peterson, spred flera ARW-inlägg samt även Youtube-klipp via Facebook och Twitter. Samtidigt ökade antalet läsare kraftigt också inom Sverige. Det sammanlagda antalet unika läsare gick från 41 000 år 2017 till 135 000 år 2018, då antalet sidvisningar uppgick till en kvarts miljon.
Könsdiskriminerad man vann i Överklagandenämnden: blev andra klassens SLU-professor
Att få rätt i Överklagandenämnden för högskolan kan betyda att den felaktigt anställda professorn ändå kvarstår på tjänsten och dessutom får en ledande ställning. Det visar ett aktuellt fall där ÖNH undanröjde beslutet att anställa en kvinna och gav professuren i Integrerat växtskydd till den manlige klagande. Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp lät den uppenbart inkvoterade kvinnan kvarstå och dessutom få ämnesansvaret, medan den enligt sakkunniga mer meriterade mannen fick en ny professur, vars finansiering emellertid riskerar löpa ut inom en snar framtid.
Hot nr 5 mot akademisk frihet: radikal relativism undergräver yttrandefriheten
Den radikala relativisten menar att det inte finns något sådant som sanning eller att sanningen är relativ och därför mindre viktig. I veckans Youtube-klipp i serien om hot mot den akademiska friheten berättar ARW:s Erik J Olsson om hur relativismen underminerar yttrandefriheten vid våra lärosäten och leder till att interna kritiker betraktas som ”psykosociala arbetsmiljöproblem”.
